Första steget mot att laga skorstenen

Skorstenen -husets hjärta

Olika problem
Sätt att laga
Viktiga varningstecken
Råd angående huvar

Vem skall mura?
Betonghattar är det klokt?
Ställningar på tak och mark
Vilka kostnader är rimliga?

Med den nya brandkontrollsynen så har vi idag börjat få kontroll på dom gamla skorstenarna och deras förfall. Förr så upptäcktes problemen alltför sent och tyvärr så var ofta bränder sista signalen att skorstenen skulle ha åtgärdats. I ett protokoll så redogörs vad som är problemet som skall åtgärdas för att få en skorsten godkänd och i bruk igen, vi ska nämna några vanliga orsaker.

Frostsprängning av kondens

Oljeeldning,frätskador

För tät färg hindrar andning

Först har vi kondensproblem, plåtskorstenar kan tyckas vara säkra men icke, varför? Jo luften mellan plåten och teglet är ofta varmare än luften där utanför, då bildas kondens på baksidan av plåten, teglet suger upp kondensen och fryser sedan vid kallare klimat, följden blir frostsprängning av teglet, här var det smulor. Bilden i mitten visar en kanal med oljeeldning, vattenånga som bildas vid förbränning reagerar med det fossila bränslet som innehåller svavel, det ger svaveldioxid som med vattenånga blir svavelsyra, då förstår ni varför bruket har försvunnit mellan teglen. Sist fuktskador på puts eller tegel, i detta fall hade skorstenen putsats om och målats med en för tät färg som inte andades, följden blev frostsprängning igen. Det är tydligen att vatten och fukt är en stor fiende till skorstenar. Låt oss titta på mer bekymmer.

Ovälkommen fågel

Tegel lossnar inuti

Dåligt murbruk kollapsar

Visst är det trevligt med fåglar, men inte i skorstenspipan, när man återvänder till fritidshuset på våren så tar sig inte elden och det ryker in, orsak? Kajbo, är det riktigt illa kan man få ta upp hål i skorstensmuren och krafsa ur det. Ett tips! Jag använder ett lite styvare plaströr som har en liten böj längst ut och för det upp under kajboet och äter mig skruvande uppåt, då brukar pinnarna och jorden rasa ner och man kan raka ut det, försöker ni stöta ner boet så kan ni göra det ännu svårare därför att ni packar ihop proppen ännu mer. När ett tegel har rasat ner så är erfarenheten att den sitter tajt och hårt, här är ett hål nödvändigt att ta ut stenen oftast. När skorstenen rasat, kanske vinden knäckt antennen som i sin tur fått allt att kalva, ja en ommurning måste ske oftast från takbrytningen.

Om ni går upp på taket och tittar närmare på skorstenen så kan ni se hurdan konditionen är genom att känna på stenarna i kransen och titta på fogarna, känn med en skruvmejsel och är de hårda eller om mejseln försvinner in med lätthet. Ni upptäcker också om överbeslaget sitter eller om det är upprostat. Nu kanske ni undrar vad kan ni göra som lekmän? Den som bäst kan testa skorstenens täthet är sotaren, men då kostar det c:a 1500-2000 kr. En lätt sak är att ta en bild ner i kanalen med en digitalkamera, och lägga upp den på datorn, där ser man bra och det går bra att skicka den t ex till mig som kan ge en fingervisning om den ser bra ut eller inte, sedan finns en annan väg. Ni kan själva köpa rökpatroner av någon i branschen, tag med en lämplig bit skumgummi från en gammal madrass, se till att spjället är stängt där nere i eldstaden eller pannan, tänd patronen och lägg den i den pipa ni vill prova, täck för med skumgummit, lys sedan med en ficklampa i angränsade pipor och se om det kommer rök. Om det gör, då är det läckage mellan skiljetungorna, alltså måste kanalerna tätas. Men här ovan så kan en lekman lägga i bruk och bättra på tillfälligt fogarna, men med tiden kommer en större reparation att behövas. Kom ihåg när ni är på taket, var alltid noga med var ni sätter fötterna och ha någon som håller stegen åt er. Vilka sätt finns att laga skorstenen? Viktiga saker att tänka på om ni ska laga skorstenen och fallgropar att undvika. Här kommer de vanligaste sätten att laga.

Glidgjutning med keramiskt bruk

Den v:a kanalen skall dras med keramisk massa, det är ett bruk som vars beståndsdelar består att en ballast, dvs en slags sand som tål höga temperaturer, sedan ett bindemedel, vanligtvis en cementbaserad kombination. Detta bruk appliceras allteftersom man drar pipan med en sudd, konsten är att dra sudden och lägga ut jämt lager med bruk, För att uppnå ett fullvärdigt resultat så brukar vi dra kanalen minst 5-6 ggr innan vi är nöjda, mellan varje dragning så måste man låta bruket brinna och torka, det reagerar nämligen med sotet på väggarna och biter sig fast. Drar man för nära inpå föregående så kan det vatten som tillförs göra att allt lossnar bitvis, sedan kan bruket sjunka och bilda hyllor(skägg), om de sedan brinner kan det bli mycket svåra att åtgärda, dessutom så minskar kanalens areal, vilket påverkar förmågan att svälja rökgaser. Här nedan är ett exempel på en dragning som inte är yrkesmässig.

Kanalen kan ha varit tät vid besiktning, men har den en stomme som håller när sotaren skall sota? Tydligen har den varit mycket tunn då bitar fallit bort och man kan skönja tegelytan längre ner. Om en brandskyddskontroll visar otät kanal igen då kan det bli aktuellt att reklamera kanalen och faller detta in under 10 år från utfört arbete så blir hantverkaren nödgad att lösa problemet.

Den vänstra är dragen max 2 ggr och den högra 4 ggr och med väntan och ytterliggare 2 ggr. Om vi frågade er, i vilken kanal kommer sotet att fästa sig mest och bli svårare att få bort? Svaret är givet, den högra kommer att ge er bäst dragförmåga och ha den längre livslängden, ytan är klart lenare och starkare. Det som är vanligast idag ute på marknaden är just dragningar som den vänstra bilden visar. Båda kanalerna är godkända av sotaren och priset är samma, men arbetet är utfört av olika hantverkare, den högra är utförd av oss. Kvalitén beror alltid på vilken tid man lägger ner och hurdan yrkesskicklighet man har som hantverkare.

Om vi går tillbaka till den övre största bilden så kan man urskilja att den keramiska massan lossnat i sjok, detta är en varning, när någon säger att det räcker med två dragningar så pratar de i nattmössan, ni kan själva se vad som händer efter kort tids användande och den mekaniska påverkan som också sotning utgör. Det som visar ett gott resultat är att hörnen är runda ordentligt, och bruklagret bör vara minst 1,5-2 cm för att ha en stabil kropp(detta på den tunnaste delen). Här hade de dragit på ett par mm, lite välling. Så när ni frågar någon som lagar skorstenar, fråga om hur många ggr de drar och om de väntar mellan dragningarna. Nu debiterar man meterpris, men en ändring är tvungen att ske med tanke på rotavdraget. Ärligaste är att kunden betalar säckarna med bruk och transport och sedan arbetstiden som man kan få avdrag för.
Vad slags bruk eller keramisk massa använder man och vad består den av? Innehållet är alltid hemligt, men detta kan avslöjas att den innehåller en cementartad del som reagerar med en ballast, en komponerad form som cementen binder ihop och skall tåla höga temperaturer. En del pratar om olivinsand eller lavasand, bara tillverkaren vet och är tyst. Vi på Eskilstuna Kakelugnsmakeri använder oss av ett fabrikat som heter Technoseal kanalcement. Detta bruk har vi bra erfarenhet av , vi har använt andra sorter men dem nämner vi inte, för de höll inte samma mått som detta.

Något för er att tänka på när ni skall kanske laga er skorsten. Få en anvisning om hur många säckar eller kilo bruk som skall användas. Och kolla att ni verkligen får det materialet som ni betalar för.

Den på vänstra sidan är en rökkanal och så här bör en kanal se ut om den skall vara ett resultat av en samvetsgrann hantverkare. Den högra sidan visar en ventilationskanal, där är inte kravet på tjocklek på samma nivå.
Den vänstra visar en bra stomme och ser ut som ett rör nästan, den kommer att hålla avsevärd tid och vara lätt att sota, men främst så kommer den ge förbränningen en god dragkraft genom hela kanalen. Kanske en titt på hur det går till?

Insatsrör i rostfritt
Detta har blivit mycket vanligt numera. Vad är att tänka på när det gäller dem?

Insatsröret är ett godkänt verkyg för att få en tät och säker rökkanal från eldstad genom skorsten och ut. Skorstenskanalen får en helt annan brandklass, takstolar och annat som varit en brandfara förut är det inte längre. Det är ett smidigt sätt att laga en rökkanal, till en kakelugn så är minsta dimension 110 mm rör rekommenderat hellre 133 mm rör, men om pipan inte låter ett 133 rör komma ner så är 110 okej, vid extrema fall kan 100 rör användas men då bör användaren vara införstådd i problemen med att svälja röken. Ni ser att man häller i isolering som kallas vermekulit, ett slags kiselaktiga flingor som tål värme. Detta hindrar kondens att bildas, om nu luft skulle omge röret utan isolering så kan vid temperaturomslag kraftig kondens uppstå inuti röret och då rinner vatten ner i eldstaden, inte bra. Det enda problem man har när sätter ner rör är klackar och att kanalen böjer sig för kraftigt, då måste man ta upp hål för att göra en mjukare böj. Meterpriset ligger på samma nivå som keramisk dragning, så här kan också kunden betala materialet och sedan utnyttja arbetskostnaden,ofta är arbetskostnaden mindre och materialpriset högre.Fler och fler sotare önskar att man berättar att livslängden är ofta överskattad på dessa rör, redan 5-10 års dagligt användande har avservärd påverkan på röret, vill man ha en längre livslängd så bör man välja ett rör som har en mer hållbar legering vilket också återspeglar sig i priset. Sist har vi själva murningen, vad händer då?

Murning!

Ofta så är skorstenen så dåligt skick att den måste tagas ner och muras om från där man hittar fasta tegel i bruk. Detta brukar vara i takbrytningen. I det här fallet så hade skorstenrna frysit sönder bakom plåt, det var c:a 700 sten stortegel i varje skorsten när vi tog ner dem. Ena tornet var 4 m och andra 5 m , fastighetsägaren hade sökt någon som ville åta sig arbetet men många kom och tittade och tackade sedan nej. De tyckte att det var att ta vatten över huvudet, dessutom ett mjukt plåttak som inte tålde något. Tokiga som vi var så gav vi oss i kast med att mura om skorstenarna. Vi insåg att en takställning var absolut nödvändig. Ni kan se hur det såg ut med ställningarna på taket. Det var mycket lätt att arbeta, bra underlag och utrymme för tegel och bruk.

Vi bar upp tegel och bruk, men på sista skorstenen till höger så hade vi en ramp med släde som vi fick upp allt med. Vi murade med frostsäkert 19-håls tegel i lämplig kulör. Vi sänkte skorstenarna så de är 1 m över nock vilket är kravet idag. Vi drog insatsrör till samtliga kakelugnar och skorstenarna är murade för minst ett halvsekel. En tanke bör nämnas när det gäller insatsrör, sotarna bör sota dem försiktigt, gärna med nylonsviskor om möjligt, sedan är problemet om man har en eldstad som ger eld direkt in i röret, då kan det bli så bränt att det till slut smälter och läckage uppstår. Annars är det en mycket bra produkt att använda.

Ska vi se på skillnaden mellan före och efter ommurningen?Vi börjar före.

Så här såg de två tornen ut, många hade pratat om skorstenarna, skulle någon göra någonting åt dem? Vad hände sedan?

Vad tycker ni , blev det bättre? Jo, det är klart att det blev bättre, sotarna var riktigt överraskade när de besiktigade installationen. Vi visar ett par fall till där man försökt att bevara den gamla stilen.

Alla dessa har murats om med de gamla teglen, bara dem som var i god kondition, sedan har vi använt liknande murtegel, klostertegel, begagnat från annat håll. Vi lyckades bevara den gamla stilen så skorstenen utmärker sig inte på ett störande sätt. Husägarna ville bevara den gamla stilen för husets skull och kulturhistoria var en orsak att vi använde gammalt tegel, därför gick vi med på detta. Låt oss prata lite huvar, vad ska man tänka på där?

Det pratas mycket om dom välvda huvarnas fördel, men detta är sanningen. Sotarna är griniga på dem för att det många ggr är svårt att sota, ventilationen blir stillastående, och turbulens gör det svårt att få bra drag. I flera fall så måste man förlänga en pipa igenom huven för att det ska fungera. En av mina goda vänner en sotarmästare ville få ett inlägg, han säger att om man har en väld huv så är det risk för att när gnistbildning uppstår från en rökkanal så kan detta hitta vägen ner i en imkanal och har man otur så kan gnistorna nå så långt att brand kan uppstå i det rum där imkanalen har en ventil(inget som det talas om i reklamen i Vi och Villa).Sotarmästaren hade mer att tillägga: Väljer man en väld huv så se till att den är minst 30 cm hög inuti kupan och helst öppningsbar, det underlättar sotningen. Bäst är dom konventionella och där man har ett tak med fyra ben så att det är öppet från alla vädersträck. Har man ett vanligt överbeslag så se till att det har bra täckning. Bästa rådet att hålla fukt borta från skorstenen är: Använd den så att det finns en konstant värmebuffert i den som håller fukten borta. Även om man har ett bra överbeslag så kommer slagregn och fukt på vintern att till slut frostspränga tegel.
Passa er för dessa företag som annonserar och säljer huvar som är välvda, det värsta med dessa är att de monterar dessa huvar på det gamla befintliga rostiga överbeslaget, jag har sett hur de slår ner falsen på det gamla och sätter sedan ett par skruvar så den nya huven sitter fast. Dom är inte täta mellan det gamla beslaget och den nya huven, det handlar om flera centimeter där rökgaser sedan virvlar och skapar isbildning av den snö som ligger på huven. När stormen Gudrun slog till så blåste det ner 80 huvar för en firma, dåligt monterade och kraftig vindfång gjorde att de flög ner, tack och lov att inget blev skadad. Skall det utföras korrekt så skall gamla överbeslaget bort och nytt murbruk läggas på kransen som den nya huven vilar på och sedan kan man fästa huven med band eller skruv genom nedre kanten på huven som kommer ner en bit på kransen, men ni skall inte tro att de är så seriösa, glöm det för här rullar timmarna iväg när saker skall utföras sakkunnigt.
Bästa sättet att bevara skorstenen, använd den och håll den varm! Och se till att man har ordentlig täckning och vattenavrinning genom beslag upptill och nertill på skorstenen.
Måste jag mura om skorstenen?

Det finns situationer där det kan räcka med att mura om några varv upptill och sedan kanske putsa skorstenen. Naturligtvis så ser man till att få ordentligt överbeslag och underbeslag så vatten hålls borta. Vi kan visa ett exempel som är ett gränsfall.

Den var i dåligt skick, frostskador och de två översta varven lösa. Överbeslaget hade rostat sönder och en del blåsit bort. Detta skulle i ärlighetens namn ha murats om. Huset är en bagarstuga och kommer inte att användas så mycket, så att mura om skorstenen kändes lite för kostsamt för denna kund, kan du inte lösa detta lite billigare frågade han? Jag svarade att visst men räkna med att eftersom det ej frostbeständiga som sitter kvar under putsen kan senare frostsprängas och spräcka putsen ändå, man bör har detta i åtanke. Men säg oss karl, vilken putssort skall man använda om man gör en sådan här putslagning? Nej , det är hemligt, skojar bara, cementputs är det som gäller.
En annan sak som man måste tänka på är att gammalt tegel har dåligt förmåga att ge vidhäftning, och det beror på att alla porer är fyllda av föroreningar och alger, så man behöver antingen slamma eller skapa vidhäftning innan putsningen. Cementputs finns färdigt på säck på byggmarknaden. Hur blir det efter en putsning?

Det var bra att vi var där idag och monterade under- och överbeslag.

Det är som vår kund sade, nu slipper man skämmas över den fula skorstenen, för det var det första man såg när man körde in på gården. Plåtbeslagen tog c:a 4 timmar att få dit, mäta , markera, klippa, bocka och sedan fästa med plugg i skorstenen, falsa ihop hörnen. Vi gör numera allt detta själva då vi har en fullt utrustad plåtverkstad hemma, det tar 20 minuter att klippa till allt och bocka det som kan bockas innan montage. Förr fick vi åka till en plåtslagare och tjata sedan på att få sakerna färdiga. En gång så gjorde jag en plåtslagare sur så in i helvete, inga namn, jag nämnde att jag behövde nockplåt och han erbjöd sig att göra dem, men mitt svar var att det går snabbare att hämta ut dem på Byggmax och ingen kan göra det billigare. Min far , pensionären är duktig på plåtarbeten, förhoppningen är att gubben kan pula lite med huvar här hemma på gården och känna sig lite produktiv, som det ser ut nu så blir plåtjobben bara fler och fler. Mina vänner klagar att de aldrig ser mig, kanske man bör ta det lite lugnare om man skall leva en stund längre?

Vem får mura skorstenen?

Regelverket är utformat idag så att vem som helst får mura sin skorsten, man har ansvaret att följa BBR (Boverketsbyggregler) kap 5. Skorstensfejarmästaren kommer att besiktiga skorstenen och då kommer det att framkomma vem som utfört arbetet. Besiktningen är till för att säkerställa en brandsäker installation som uppfyller kraven. Det kan lätt bli att en lekman kan missa någon detalj som kan bli ett problem. Om sotaren har gedigen kunskap så kan de urskilja om teglet ovan är frostbeständigt eller inte, detta är ofta något som missas, för murar man om skorstenen så är man ålagd enligt BBR kap5:434 att välja ett material som inte fryser sönder pga klimatpåverkan.
Kontentan är att skall man som lekman mura om sin egen skorsten så bör man först vara insatt i vad som kommer krävas och även göra det säkert på taket med en ställning som klarar en besiktning från yrkesinspektionen. Många gånger så är det klokare att låta en murare med lång erfarenhet få göra sitt arbete och tro mig, det är skönt att slippa släpa upp allt tegel och allt bruk.

Betonghattar eller en tegelutkragning-vilket är bäst!

För det första så mura inte tillbaka dom gamla teglen om du tror att du skall spara pengar, de är ofta så utmattade och har redan skador av frostsprängning. Alla tegel på gamla skorstenar har ej frostbeständigt tegel. Vi är enligt lag ålagda att använda frostbeständigt material enligt Boverket.(nämnt i stycket ovan). Idag finns det ganska mycket olika slag av tegel att välja mellan i frostbeständig klass. Även skorstenar med stortegel kan muras med frostbeständigt tegel i samma storlek. Som denna nedan.

Jämför nu med den gamla skorstenen här nedan. En kund efterlyste lite mer kunskap om hur vi löser problem med om en murstock har tidigare varit murad med lerbruk och så har man murat om skorstenen med nytt tegel, men tids nog så började sprickor visa sig även i den nya murade delen. Varför? Jo, den nedre delen bestod av lerbruk som är en mjukare konstruktion och mer fuktkänslig, sättningar uppstod och överfördes eftersom det nya teglet var direkt murat på den gamla konstruktionen. Så var fallet här också, hur löste jag detta så jag skulle slippa sprickor på den nya delen som vi murat upp?

Här har vi den nedre delen murad med lerbruk som den tidigare nya delen var murad på, men som spruckit pga sättningar. Vi löser problemet med att gjuta en betongplatta som tar upp den nya delens tyngd och släpper inte genom sättningssprickor från den undre delen.

Så här blev den nya betongplattan som tar upp nya skorstenstyngden och håller ihop även den nedre delen. Detta är en ekonomisk bra lösning som håller lång tid, vi ser röret till vedspisen och ventilationskanalen till höger, bara att kancka bort frigoliten när betongen brunnit så har vi färdigt hål. Inte fattar detta men någon som har bra urskillning förstår varför man gör detta och vilken nytta det har för konstruktionen. I ett annat fall där en slottsspis skulle muras på andra våningen fanns inte ett tillräckligt upplag utan vi skulle få konstruera ett nytt och lämpligast är att gjuta ett i betong med armering. Spisen skulle bli stor, riktigt stor så här fick vi tänka till.

2 insatsrör kommer från 2 kakelugnar på bottenvåningen och skall fortsätta uppåt inuti murverket.
För att slippa konstiga stolpar i bottenvåningen som bär upp fundamentet så bär denna konstruktion upp hela murstocken och den stora slotts-spisen, bra många ton och vilken murning det blev.

Ni kan se själva att upp till takås är det nästan 5 m, att göra en sådan här konstruktion utan ett betongfundament är inte möjligt, brandsäkert och stabilt, förr så murade man i räls och balkar som sedan kringmurades med tegel och bruk för att utgöra ett fundament, men konstruktionen hade många svagheter och ofta uppstod sättningar, ett betongfundament är med dagens materialval är bästa lösningen konstruktionsmässigt och ur kostnadssynpunkt.

Den här skorstenen hade alla skift lösa och var otät. Vi ville också ha ordentliga kanaler och anslutningar som var täta från eldstäder. Vi ville återskapa en nymurad men i gammal stil som kanske den först såg ut. Den här är lagad någon gång på 1950-1960 talet.Tittar du riktigt noga så kan du se i fogarna sättningssprickor som vi just avhandlat i bilderna ovan. Många tar genvägar och gör betonghattar, de kommer till det momentet som innebär att endera börja kraga ut skorstenen och följa med med kanalerna utan att de blir trattliknande uppe i kronan. Nästa bild visar hur en topp skall avslutas.

Det tar sin tid att göra utkragningen och sedan att få rökkanalerna att följa med upp oförändrade. Sedan bör man göra en lutande murkaka som skall ge stöd åt överbeslaget och leda bort regnvatten.Genom att mura upp rökkanalerna något högre än kragen så får man lätt anhåll för kakan som skall vara lutande. Hur blir det med överbeslag i plåt ovanpå toppen?

Det är klart att denna skorsten är något dyrare än den som kanske får en gjuten krona av betong. Men det som händer med en skorsten som har en gjuten krona av betong är att allt vatten leds ner i underdelen. Vi skall visa nästa bild som visar en skorsten med betongkrans byggd år 1999 så kommer ni säkert dra en slutsats om vad som skall föredras ovanpå en skorsten.

Denna skorsten har frysit sönder och murbruket har bokstavligen blivit mosit under kronan av allt vatten och putsen har sprängts i bitar så allt är krackylerat och på väg att lossna. För att rädda de återstående skorstenarna så har husägaren äntligen täckt dom andra med plåt.

Om du skall välja mellan betonghatt eller skorsten med överbeslag av plåt, välj förnuftigt så din skorsten håller länge och har god vattenavrinning. Det kan gå fort när saker börjar gå fel. En tegelskorsten är menad att hålla över 100 år, denna är omurad 2 ggr av klåpare och sist så gjöt man en betonghatt på skorsten, och efter ett par år så ser den ut så här.

Först så har man använt ej frostbeständigt tegel vilket inte är sakkunnigt, sedan så ser ni hur den har spruckit isär på gaveln och på flera platser framtill. Denna skall föreläggas med eldningsförbud pga risken att gnistor kan läcka ut från dessa otätheter. Tråkigt för husägaren, men en dyrköpt läxa att hur det kan gå när man inte anlitar yrkesfolk som kan och vet sin sak. Den första från Fagersta murade om skorstenen och när plåtslagaren skulle ta mått för beslagen så lossnade teglen bara han rörde vid dem, inte gick det heller att kräva hantverkaren på pengar då han gjort detta svart. Så var det dags igen senare för nästa klåpare en kriminell utlänning från Riddarhyttan, han åtog sig att mura om skorsten trots obefintlig kunskap om bruk och tegel, när väl betonghatten var på så matade den nedre delen med regnvatten så den frös. Ni kanske undrar varför kunde inte jag ha murat denna om jag ändå var tillfrågad? Husägaren vann inte mitt förtroende och jag hade en dålig magkänsla av karln, så jag avböjde jobbet. Det skall kännas rätt och förtroendet måste finnas där för att det skall bli något avtal.

Vad kostar det att laga skorstenen?

Vi tar upp ämnet och lämnar rotavdrag åt sidan eftersom det ändrar sig med politikerna. Man behöver en dag åt att bygga ställning runt skorsten och ofta upp till takfot, att bära upp allt på en stege är inget man vill utsätta sig för. Sedan ta ner skorstenen till takbrytningen bör klaras inom samma dag. Själva murningen brukar ta en till tre dagar beroende på hur stor skorstenen är. Normalt så brukar man vara 2 stycken och klarar allt jobb inom veckan, då har man en fingervisning om arbetstiden. Materialet brukar handla om 200-400 skorstenstegel och murbruk. I samma moment så ordnas över och underbeslag på skorsten. Sedan tillkommer hyra för ställning och övriga kostnader som takanordningar. Man får inte heller glömma alla resor för arbetets skull. Om vi skall prata om en prislapp på allt, budgetera med minst 30000-50000 kronor för ett sådant här projekt. Storleken på skorstenen och om det är krävande väg upp med materialet gör att det blir en större kostnad. Naturligtvis så ingår momsen när vi pratar om denna kostnad som nämnts. Detta var en ny ommurning, men om vi skall bara laga rökkanalen, ett riktpris som funnits inom branschen länge har legat kring 1500-2000 kr per löpmeter rökkanal.
Det viktigaste är att hitta en samvetsgrann hantverkare och erfaren, kolla att försäkringar finns och att personal är utbildad och har behörighet att arbeta på ställning. Naturligtvis så kan det variera på priser, många faktorer är inbegripna, men en fingervisning är alltid bra vad det hela landar på eller hur? Vi tycker att det är mycket uppmuntrande att ni verkligen läser det vi publicerar, vi hoppas att någon nytta framkommer av allt det som finns att förkovra sig i.
Att strunta i skorstenen kan snabbt leda till att den blir otät och obrukbar med dyra lagningskostnader som väntar framöver.

Ta varning av denna skorsten i Norra Rörum i Skåne, husägaren hade tappat lusten att sköta om huset och tomten, är det inte underligt att till slut så växer det ut ett träd i skorsten om du tittar noga, och den har lyft på allt, även betonghatten. Laga i tid och underhåll din skorsten så slipper det bli som på bilden.

.Tillbaka till början!