När man murade slaggsten så var väggarna ofta ganska tjocka, man murade i dubbla lager, det ena var ett löpande skift och det andra över ett rullande skift. Det löpande låg med långsidan utåt och det rullande med kortsidan. Mer enklare murverk bestod av en rad slaggsten, eftersom slaggsten är ett väldigt tätt material och suger inget vatten så är det lite knivigt att mura dem och få dem att vara kvar med bruket. De väger c:a 50-55 kg styck, då är det mycket som vill tränga undan bruket och sjunka rejält. Man kan vara tvungen att mura med ganska torrt bruk och det går inte att mura så mycket på en dag. Vi fick tillfälle att hjälpa Sånnaboda hembygdsförening att mura en slaggstensgrund till en byggnad som skall uppföras. En betongsula för huset och grunden gjordes. Man hade lyckas få tag i c:a 250 slaggsten från Bergslagen. Första dagen så murade vi ett varv med snöre och andra lecaväggar. Bakom slaggstensväggen skulle vi också ha en stödvägg av leca som vi kramlade fast i slaggstensväggen.
Vi är på andra dagen, nu kanske ni undrar vad är det för brädor vi har på muren? Jo, för att mura i snabbare takt och få bruket att vara kvar och stabba sig så använde vi en murarränna, vi kunde lägga ut ett våtare bruk och få stenarna lättare in i snörhöjd, det tog en kort stund så hade bruket stelnat till så vi kunde ta bort brädorna som hölls på plats av en gängstav med bult. Först hörnen, sedan så drog vi snöre och satte dit brädorna, man förvånades av att brädan sög vatten ur bruket, så stenarna satt väldigt bra och stabilt, vi kunde med lätthet fortsätta.
Allteftersom vi kom vidare så skrapade vi ur fogarna, för dessa skall fogas med kalkbruk. Vad använder man för bruk i murningen ? Jo, enklast är att ha sand och blanda med murcement och vanlig cement så man får ett cementbruk. Väggen blir mycket stabil med stödväggen bakom, det kommer att bli ett byggnadsminne som för eftervärlden kan berätta om slaggstenshanteringen.
Man måste uttrycka ett stort tack till Rolle som drog fram all slaggsten och Åke som assisterade mig i att mura, han blev fogmästare till slut. Det var ingen ände på hans historier, och på härlig närkingsk dialekt. För att få en bra anläggningsyta för timmerstommen som skall stå på slaggstensmuren så göt vi en avsats som syllen skall läggas på.
Vad skall hända härnäst? Jo, muren skall göras ren och tvättas, sedan skall den fogas, därefter skall snickararbetet komma igång. Vi ska tillbaka och hjälpa till lite, en hel del verksamhet planeras i lokalerna som skall uppföras.Nu är det snart okt 2009 och slaggstensmuren är fogad.
Vill du veta lite mer, så knappa vidare så kan du läsa om Sånnaboda.
Nu har lite tid förflutit så Rolle och kompani har gjort ett fint jobb med att få upp stommen på grunden och inre arbeten väntar nu inför den efterlängatde våren.
Ett annat tokprojekt som skulle göras var att montera gamla tunga bergslagsskorstenar på de gamla skorstenarna av tegel. Vi försökte dra upp plattorna för hand men insåg att vi var bra svaga för detta och det var för otympligt. Vi beställde en kranbil och det kom en 30 årig världsmästare, han var för rädd att köra in och skulle ha skriftligt på att om han körde fast så skulle vi bekosta en traktor som drog loss honom.Vi var glada att bli av med gnällspiken. Vi försökte hitta en skylift men gav upp, så tänkte vi, att ska vi inte ringa Örebropannan som ligger en bit bort och höra om de inte kan hjälpa oss. Mycket riktigt, lastbilen kom och vilken hejare till chaufför, körde in och lyfte upp allt på en halvtimme. Vi kan bara säga att han var c:a 50 år ingen 30-årig världsmästare, det är tydligt att dessa världsmästare behöver 20 år till på att bli normala. Nu är skorstenarna på plats och visst undrar man hur de kom upp?
Plattan och röret plus kronan väger över 200 kg tillsammans. Ni som önskar få något liknande, kom ihåg att konsultera sotaren innan ni vill montera något liknande, är det möjligt och vilka förändringar krävs för att det skall bli godkänt, främst av allt, är det tidsenligt och hör de till husets karaktär?
Pampigt värre blev det.