Får vi berätta lite om hur vårt orangeri kom till stånd? Titta lite på bilderna.
Detta orangeri har en betongbalk som den står på och även muren som utgör en gavel och skyddsvägg på höger sida. Husets ägare hittade ett dörrpar från 1700:talet som fick bli ingången till plan framför orangeriet. Vi har skyddat övre del av mur med att mura enkupiga takpannor. Vi tillverkade själva fönster till övre delen av gavel där de triangelformade fönsterna finns. Huset står på en rejäl bädd av makadamm som håller vatten borta. Stommen utgörs av furubjälkar måttbeställda. Vi valde måttet 6"x6" i bjälkar och ni kommer att se dem i taket och som hammarband. Övrigt så lät vi den yttre panelen vara snarlik husets för att smälta in. Det som är ögonstenen i orangeriet är golvet. Vad passar bäst i ett sådant hus om inte ett tegelgolv, och inte vilket som helst, allt är gammalt 3" stortegel som vi ordnat från olika håll, det börjar bli svårt att hitta hela sådana tegel att använda. Titta på golvet.
Tänk att ni kan hitta fingeravtryck på gamla tegel, handflator och andra kännetecken. Golvet är lagt på ett sättbruk som vilar på makadammbädden, det känns väldigt stabilt när man väl stampar på det. Det fungerar naturligt, värmen från marken värmer huset så det vintertid aldrig har frost invändigt. Låt oss visa lite av taket och hur det ser ut invändigt.
Ser ni på högra bilden så har gavlarna fönster upptill, de måste beställas hos en glasmästare, han limmar ihop två glas så man får ett 2-glasfönster som sedan står mellan lister, det ha en rörelsemån och kan inte spricka om stommen rör sig, men framför allt så släper det in ljus på ett fantastiskt sätt och det ser mycket orginellt ut. I bakkant så har vi en murad vägg i fall man önskar sätta in en kamin så har vi en brandvägg som kaminen kan stå nära emot. I taket så är det lätt att gå igenom och isoleringen utgörs av stenull som är brandsäker, en skorsten i rör är lätt att ansluta till en kamin.
Ni som lurar på att göra något liknande med murar och undrar hur skall man göra en sådan där gammal stödmur så den ser gammal ut fast helt ny? Ett vanligt problem med stödmurar är att man slarvar med själva grunden, mura den i sättbruk så håller det. Nejdu, det krävs mer än bara bruk. Det finns inga genvägar, en stabil grund gör en stadig mur som håller i tiden.
Här kan ni se hur vi grävt ut minst 60-70 cm brett och minst en halvmeter ner och fyllt upp med makadamm över en duk, man bör vibrera makadammet så det ej sjunker senare vid tyngd. Sedan göt vi en betongsula med armering c:a 20-30 cm tjock, vi passade på att lägga in lecastenar i betongen och i våg sedan skulle vi trava på nästa gång.
Här är muren uppmurad och hur får man enkupigt tegel att sitta kvar? Man är nödgad att mura upp en sluttning under teglet med samma lutning som man vill ha, sedan lägger man cementbruk i ett lager och vaggar in takteglen i plats. Nu vill takteglet gärna lossna från bruket då det har lite dålig vidhäftning då det är mättat med smuts, gno och rugga in bruk på undersidan av teglet innan man murar dit det, så sitter det bra. Eftersom lutningen är brant så vill takteglet sjunka, här har vi en sträva som hindrar detta. Hur blev muren till slut?
Visst andas det gammal gedigen entré när man kommer till grinden, kan ni se i marken att där sitter ett järn som fungerar som grindstopp så grinden inte slår i muren, denna enorma spik hittas ute vid ett öde torp ute i bergslagen, spiken är c:a 40 cm lång och spikskallen är 6x6 cm, husägaren var mer förtjust i denna detalj än annat. Ser ni avrinningen i nederkant, om slagregn kommer så rinner vatten ner i gruset och matas inte ner i botten på muren.
Gamla stockar sattes in för att ge en rustik känsla, två tilluftsintag finns och en ventil för utluft syns i taket lite diskret på högra bilden. Ut genom fönstret så kan man skymta mälaren, den ligger 20 m från orangeriet.
Fast det varit rikligt med snö och lång vinter så har ingen fukt kommit in i orangeriet. Vi garanterar er, man blir förälskad i ett sådant här orangeri, låt ett collage avsluta berättelsen.
