Att forma ett kakel från början!
Förr så ingick formateringen eller bearbetningen av grundämnet till ett kakelugnskakel i uppsättarens uppgift när ugnen sattes upp. En normal enkel kakelugn tog 6 dagar att färdigställa och då ingick arbetet att hugga kaklen rena efter kanterna och sedan slipa alla kanter. Idag så kan en duglig uppsättare klara av en sådan ugn på 40 timmar, men då gör denna normalt sett inget åt alla kanter eller bearbetar kaklen. Övervägande delen av alla som sysslar med kakelugnar gör inte så mycket åt den nödvändiga finslipningen som ofta är ett stort behov för att få ugnen att se perfekt ut i fogarna.
Därför finns det anledning att behöva uppmuntra och förespråka att vi mer och mer söker tillämpa att finslipa kakel i varje skift på de ugnar som idag sätts upp. Men hur går man tillväga då?

Här ser vi ett kakel som är fabrikstillverkat och grundmaterialet till kakelugnen. Det som skall ske är att man ritade upp den färdiga ytan ute på frontglasyren, ofta 32x24,5 cm. Därefter så knipsade man bort steget, den fläns som utgör kanten på insidan, sedan så höggs det gula lergodset snett inåt alldeles bredvid glasyrkanten. För när man högg efter linjen på glasyren så skulle lergodset under glasyren inte vara så tjockt utan det skulle lätt falla undan när hammaren slogs på kniven.

Så här skulle resultatet bli, svagt lutande sned vinkel 30-40 grader, den horisontella delen eller den del som kaklet stod på hade en mindre svag lutning, om ytan var allt för plan nära 90 grader så kunde ett fenomen ske att när kaklet rörde sig vid värmerörelsen så lyfte det nån mån men kunde inte krypa tillbaka utan börja sakta krypa ur sitt urläge med resultatet att de börjde komma utåt i rummet vilket inte är bra. 

Här ser ni ovansidans svaga lutning. Kravet för mästar och gesällbrev är att formatera 2 kakel på en ugn, men varför inte en hel kakelugn som kravet var förr, då är det ingen diskussion att man bemästrar tekniken och förmågan att sätta upp en ugn helt från noll. I vår moderna tid är det alltför populärt att hitta genvägar och vilja slippa lägga ner den tid och möda som man annars är tvungen att lägga ner om yrket skall utövas rätt. Ibland så behövs ett hål i kaklet för en sotlucka, är det fel att använda moderna maskiner för att göra ett sådant hål? Naturligtsvis inte, om du kan göra detta med samma resultat som man gjorde förr men med mycket mindre tid så är det bra.
Några tips på hur man kan göra detta.

När man vet exakt var hålet skall sitta så använder man en vinkelslip med en bra diamantskiva, man skårar cirkeln som utgör hålets diameter med skivan. Sedan skär man tårtbitar som blir lätta att knacka bort med en hammare. Själva finhuggningen sker med kniv och hammare.

Man hugger bort det gula godset och följer linjen som är sotluckans stos. Man bör få någon mm extra runt stosen.

Ett önskvärt resultat, lite mån runt om och kaklet är redo att sättas på sin plats. Vad tog det i tid?
Knappt 10 min att göra detta hål och få till det. Hade vi huggt enligt gammalt sätt så hade nog hålet tagit betydligt längre tid. Så alla sätt står till buds och det är alltid slutresultatet som räknas.
Nu skall vi gå till de traditionella verktygen.
 
Kakelkniv längst till vänster, hammare, rumptång, vinkelhake och lodhållare.

En ram att ritsa in storleken på kaklet med slutgiltiga storlek.

Bågmallar i trä, fot 33 tum, midja 30 tum, övre liv 27 tum, sängkammar ugn 24 tum., Dessa hölls med ena halvan på kaklet man satt sedan så fick man en riktning hur nästa kakel skulle fortsätta. På detta sätt försökte man bibelålla en diameter som gjorde ugnen rättvisa.
Mer behövdes inte förutom en stor slipssten av kalksten som kaklen slipades på. Hur kan vi idag lyckas efterlikna det gamla hantverket som utmärkte en kakelugnsuppsättare förr?
Först så behöver vi material och sedan en plan att börja bearbeta en ugn från början till slut. Man får inte backa ur sin föresats utan bearbeta alla kakel tills man är mer än nöjd med resultatet. Inte falla för frestelsen att ett kakel sitter någorlunda bra men har en kilfog och står lite snett, det fixar man med en träkil och sedan en kritfog.

En ugn som sattes upp 2002 i Eskilstuna, såldes av en rufflare till antikhandlare, han hade samlat överblivna kakel från olika ugnar och lagt ut dem på golvet, en kommunalhöjdare som kände mig köpte först ugnen utan min hjälp och frågade mig sedan om detta kunde räddas? Berättelsen finns på denna länk: Utmaningen Alla kakel fick göras nya från det material vi hade till hands, jag hade färdigställt ett kakel ovan luckan i 3 timmar och satte det på plats, passade perfekt och sade till farsgubben att "håll i det så skall jag prova ett annat kakel bredvid". Jag släppte kaklet men gubben hade inte hört något så kaklet föll och i trasiga bitar, bara att börja om från början igen.
Idag så har vi maskiner som kan vara till hjälp men också orsaka skada lätt.

Här ser vi ett gammalt kakel med en ful krammelspricka till vänster, ett obearbetat kakel som skall användas för att bli likadant som till vänster. I detta fall så valde jag att använda en diamantskiva på vinkelslip för att skära bort det gula lergodset snett under glasyrkanten men att sedan hugga med kniv kantlinjen runt kaklet.

Den här dagen så regnade det ute och dammet fastnade på glasyrytan, men ni kan se den blå linjen som skall huggas med kniv. Glasögon och tungan rätt i mun, en skarp kniv och rena träffar med hammaren så blir linjen fin och skarp.

Det är ofta trångt i plasttältet där vi jobbar, en tegelsten fick bli en stol, jag har skaffat mig några vita enkla ugnar som skall renhuggas och detta kommer att bli ett inslag i de kurser som kommer att tillhandahållas för dem som vill bemästra förmåga att kunna formatera kakel som förr. När kaklet är hugget så är det dags för slipningen.

Hur är det här då med maskinell hjälp? Mitt råd är att använd ingen slipmaskin, utan ha ett par väl plana klossar och brädstumpar som är exakt plana och raka, jag använder slippapper med aluminiumsilikat nr 40 och nr 80. Ytan blir mycket fin och plan, ofta handlar det om så små toleranser, att använda maskin är så osäkert och man har inte samma känsla utan slipar ofta bort för mycket. Det går åt en hel del slippappper på en ugn. Den klassiska frågan: "Har du aldrig huggit sönder ett kakel eller slintit med hammaren så allt gått sönder?". Inte ännu, någon skavank har jag orsakat som fått lagas med glasyrfärg, det erkänner jag. Trötthet och onödig stress är faktorer som får vem som helst att tappa koncentrationen, mäster sade alltid, "är huvudet trött, åk hem, du gör ingen nytta längre!". Så är det, sinnet måste vara klart och fokuserat, annars dalar kvaliten.

Här är ett kakel med lite skört gods, det har tidigare haft kramlor och lät skört på ljudet, jag valde att skära bort gula godset bakom glasyren och sedan hugga rent kantlinjen från ovansidan på glasyren, sedan slipades kaklet så det föll in på plats. Numera så sätter jag upp alla ugnar genom att bearbeta alla kakel på hela ugnen, Johan en duktig praktikant lät mig veta att alla där han bor och som sysslar med kakelugnar föga ägnar någon tid åt att finslipa och bearbeta kaklen som jag anser är en självklarhet, kallar du dig för kakelugnsmakare så skall du göra ditt absolut bästa och det inbegriper helt klart att gå över alla kakel på ugnen så de blir bättre. Denna attityd att " det här duger, det är inte så dåligt" ger bara dåliga hantverkare, utan finns det "rum för förbättringar",
så ger det oss helt andra hantverkare. Skall man bli sur och stridslysten för att någon påtalar att det arbetssätt och den attityd man har inte är hantverksmässig, denna information och dessa råd är inte för oseriösa utan för dom som vill utveckla sig själva och bara bli bättre yrkesmän.

Det var en kakelugn som gjort sitt, fogarna var bra gjorda men hade någon kil, vissa var sönderspräckta som ovan eldstadsramen av kramlor på insidan.

I ett sådant fall som detta där fogarna är ganska bra men har några grova fogar lite här och där. Här beslutar jag mig för att krympa bredden med 3 mm och någon mm på djupet. Detta gör att jag kanske inte behöver hugga många kakel men måste slipa alla kakel och runt om. Vi får matrial att bearbeta genom att krympa bredden, så stora fogar kan nu bli fina och tunna som möjligt. Hur mycket extra tid tar detta på en ugn, slår man ut tiden så blir det nog 10-15 timmar på en ugn. Men blir då inte uppsättningen något dyrare jämfört med andra? Det har visat sig att mina offerter har samma nivå som alla andra, tydligen så tar andra betalt för sådant som inte utförs medan jag får betalt för tiden.Kan visa er en tråd från webben vad folk berättar för andra: Forum på Byggahus.se :
Hallå allihop,

Det blev Kanerva till slut. En fantastisk yrkesman med mycket hantverkarstolthet. Han är billig, mycket nogrann och tar gott om tid på sig. Resultaten blir suveränt, men man får inte ha bråttom...
Om jag inkluderar allt , arbetstid(allt som skall vara med), material, resor, och ändå fortfarande är billig, då fattar man att många saltar sina offerter och vad får du för pengarna då, är frågan? Det måste var upp till dig som kund att vara bra påläst, införstådd i vilka arbetsmoment som ingår och vad du betalar för. Jag vill också att de som är framtida kunder verkligen är pålästa och förstår vad hantverket inbegriper och vad som skall ställas som krav på kvalité.

Jag säger det igen och om igen, en äkta kakelugnsmakare bearbetar alla kaklen även om det handlar om små detaljer, bemästrar att formatera en hel ugn och levererar fogar som är exemplariska, kriteriet är att ugnen skall var ofogad och ändå anses som fogad och klar.
Så här blev resultatet från ugnen strax ovan.

Här är ugnen med Karolina Stenfeldt som praktiserade från nedtagning och  till uppsättning, det som var givande för mig var att hon redan hade ett tekniskt kunnande och förstod kraftlära, anlag för detaljarbete, som hon fått från att ha ett eget snickeri i sthlm. Det är så nyttigt för någon som har talang och få se ett hantverk utföras på ett grundligt sätt med ett ypperligt resultat. Kakelugnen är ofogad och behöver nog knappast fogas utan det räcker att tvätta den med kritvatten och polera den sedan. Det skall bli intressant och få höra om Karolinas planer att själv sätta upp en egen ugn i huset de renoverar.