Att anlägga en husgrund!
Idag så finns det olika val av husgrund att välja mellan, och de flesta är osäkra på vad man skall ta beslut om. Det finns ett par faktorer som ger en bra riktlinje om vad som krävs:
Den vanligaste grunden är nog torpargrund på pelare eller plintar, kanske en gjuten balk i marken som ger stöd åt plintar. Skall man ha en tegelskorsten i huset så krävs ett gjutet fundament för skorsten och eldstäder. En del önskar badrum med klinker och där måste bjälklag förstärkas rejält, sedan kommer rördragningar av vatten samt avlopp in i bilden och planering är så viktig så man inte försvagar golvbjälkar genom rördragning. Sedan har vi det vattenburna värmesystemet, det är också en väsentlig del av huset och har sin kostnad. Många gånger så blir inte den billiga torpargrunden så billig om man jämför med en betongplatta som vilar på en kapillärbrytnade makadammbädd och skall ha minst 300 mm isolering under. För att sedan förhindra tjälskjutning i hörn så lägger man en isoleringsskiva runt grunden. Betongplattan har nog dom flesta fördelarna, man får fundament för skorsten och eldstäder, badrum får en lättbearbetad yta som inte kräver mer än finspackling av fall. Golvvärme finns ingjuten så man har ingen rördragning i väggar och bjälklag, avlopp och vatten är på fasta platser och leds lätt till behövd plats. Önskar man en underhållsfri grund och ekonomisk så är nog betongplattan det val man bör göra, kostnaden i slutändan är ungefär lika som ett träbjälklag på en torpargrund. Vi skall ge er en liten vink om hur en betongplatta kommer till och så tittar vi lite på vilka kostnader man har att räkna med.
Så här började allt 2002 decemeber  
Vi hade sökt efter en tomt som motsvarade våra önskemål, så vi hittade en som varit till salu en längre tid och gav ett bud till mäklaren.
Ja, här stod vi dec 2002
En tomt med 8 m lutning
och en massa sly och gran. En ritning på ett hus fanns redan som lämnats in med bygglovet.

Planering var det vi satt och pratade på kvällar och sammanställde kalkyl efter kalkyl. Vi fick lov att börja med att röja upp tomten och göra den ren från skog.

Det blev många brasor och vi oroade oss lite för det flög mycket gnistor från riset som eldades upp.
När skogen nu var borta så skulle vi komma att bli kända i området för "familjen som käkar grus".
Vi fick hjälp av en lokal grävare som hjälpte oss med dom nödvändiga arbetena att få bort översta ytlagret med rötter och jämna till lutningen på tomten.
Ett par stora stenar skulle också flyttas från själva husgrundsplatsen. När detta var gjort så kunde lastbilar börja komma och fylla upp marken med noll-nittio som används för vägbankar. Samtigt så grävde vi upp diken för vatten och avlopp, samt så drog vi el och tele in till rätt plats.  
Lastbilarna slutade aldrig att komma, vi hade lite flax och platsen där man hämtade grus låg nedanför oss 500 m i ett gammalt gruvfält.
Vi måste berätta att när vi skulle koppla på ny koppling på inkommande vatten så kom kommunkillarna och vred av avstängningen i marken och vi kunde inte vänta på att de skulle komma nästa dag, så vi kapade ledningen och vattensprutet stod som en pelare i höjden, vi ville ha ner trycket så vi kunde sätta en koppling med avstängning hos oss. Grannarna kom och undrade vad vattnet tagit vägen, det blev en hel del gnäll när vardagens självklara bekvämligheter plötsligt var borta. Hade kommungubbarna bara skött sig så hade inte hela området påverkats. För er som skall lägga ner avloppsrör så kanske man tror att det är bra med rejäl lutning. Visst skall det vara lutning men inte för mycket och hela tiden, risken är att om lutningen är hög att vattnet sticker iväg snabbare än , ja ni vet, detta blir kvar och kan snabbt täppa igen avloppet, utan man lägger med lutning och i avsatser så vattnet kan få med sig våra, ja ni vet. Glöm inte renshål på valda platser eller vi kallar det spolbrunnar. 
En liten grund för en bastu och tvättstuga börjar ta sin form.
Eftersom vi fortfarande bor i Eskilstuna så kommer vi nu först att bygga en bastu med tvättstuga. Meningen är att sälja huset i E-tuna och komma hit med våra husvagnar i början av juni, då önskar vi ha denna möjlighet att tvätta oss och även tvätta våra kläder.
Att forma och gjuta en platta på 10 kvadratmeter går fort, vi gör fall mot golvbrunn redan nu så slipper vi spackla sådant i efterhand. På golvet skall vi först lägga tätskikt och sedan måla och lacka med en epoxilack som man ofta använder i industrin. Efter en dag så kommer regelväggar upp och tak. Vi har isolerat delen där vatten kommer upp rejält för att slippa frysning under kalla vintrar.
Det går bra med tomten och vi har räknat alla lastbilar, över 120 st har levererat grus till oss och detta har gett en kostnad på 120000 kronor.
Nu kan ni se att huset har fått en egen platå och bastun har sin. Nu börjar vi förbereda underlaget för betongplattan. Vi har en tvättad singel 8-16 som har ett lager på 50 cm. Vi paddat detta flera gånger och vägt in detta så singelbädden är plan och rak. Bockar i hörnen ger oss möjlighet att styra in kantelementen som skall utgöra husets yttre grund samt formen för betongplattan som skall gjutas. Ni ser att det sticker upp rör lite varstans, det är för luftning, toastolar, köksavlopp och inkommande vatten centralt.
Här ser ni vår boplats, man sover så gott varje kväll efter ett dagsverke och närheten till arbetsplatsen gör att man kan ta en sovmorgon lite då och då.
Jag har arbetat i gamla hus i snart 30 år och samma sak sade farsgubben att vad skönt det är att bygga nytt och slippa rota i gammalt och skita ner sig.
Grannen ojade sig att bastun skulle bli högre än hans hus, vi tänkte att du anar inte hur högt huset kommer att bli när väl det fått tak på sig. Att montera blocken är inte svårt, är grunden jämn så flyter det på fint, varje block har ett järn som binder ihop det med nästa. Nu är det dags för isoleringen och dra alla rör som behövs. Vi önskade få till fronten med två burspråk, och det gick fint att skära blocken med en vinkelslip. Utanför grunden skall en isoleringsskiva ligga utefter grunden för att hindra tjälen att få fäste, en del tycker  att det inte behövs, men har vintrarna blivit mildare? Dom två senaste har bevisat motsatsen. Vi chansar inte utan garderar oss. 
Nu kommer vi till det som gör en betongplatta till en bra lösning. Golvvärme genom ingjutna p-pex rör. Till vår betongplatta på 110 kvadrat så behövde vi 300 m ledning i 6 slingor.
Men innan vi kan sätta dit golvvärmerören så måste armeringen finnas. En kantbalk av grövre armering samt mattor som binder ihop plattan. Vi drar ut slingan från centralen som skall sitta bredvid frånluftsvärmepumpen. Sedan skall den gå ut mot ytterväggen först för att krypa in mot centralen igen. Rören skall ligga c/c 30 cm ungefär, vi är noga med att ha snygga runda vändningar och går inte på röret i onödan. Rekommendationen är att ha vattentryck i slingsystemet innan man gjuter betong för att upptäcka läckor, i detta fall inga alls och under gjutningen så är det bra att rören har tryck så man inte kan trampa ner dem på något ställe.
När ni ser denna bild så är det 21 juni 2003. I morgon 22:a så är det gjutning, vi har räknat med 23 kubik betong, alltså 3 bilar.
Vi är 3 som gjuter, vi har en laser som ger oss rätt höjd hela tiden. Vi vibrerar samtidigt som vi gjuter och sprider ut betongen, två av oss drar en balk som ger rätt mängd på en given plats. På släpkärran så finns en helikopter som vi skall slipa hela plattan med efter ett par timmar. Gjutningen går bra och vi gör också fall samtidigt i badrum så vi slipper extraarbete med fall.
Ni kan se att bastun fått en skorsten så att få tvätta sig i en varm bastu kommer att bli en skön avslutning på denna dag. På eftermiddagen så kör jag helikoptern och slipar betongen så vi får en snygg betongplatta. Efter mätning så är största diffen på en halv centimeter över hela plattan , ganska bra med andra ord.
Nu skall betongen brinna och vi täcker över den med plast så ytan får härda, sedan så vattnar vi så den inte får fula torksprickor. Dagen efter så kommer också rejäla regn vilket inte är fel i detta läge.
Huset har fått väggar och tak, nu får muraren lite att göra, brandväggar för kakelugnar och klinkergolv överallt, badrum, kök skall kaklas. Hur lång tid tror ni att det har gått när ni ser denna bild?

På baksidan av fotot så finns ett datum. Den 20:e aug 2003, en månad senare så flyttar far och mor in på sin sida då detta är ett parhus med två lägenheter. Från 22:a juni till 16:e sept så har huset blivit så pass klart att man kan flytta in med möblerna. Det har inte varit lätt då jag ofta arbetat med egna rörelsen på annat håll och fått använda kvällar och helger mest, men tack vare att gubben planerat i detalj så har vi varit otroligt effektiva att utnyttja tiden. Men nu, hur gick det med kalkylen och kan ni dra någon nytta av detta?
Vilka viktiga stora delar ska man räkna med i en betongplatta?
Man bör alltså få en färdig betongplatta för 135000-150000 kr på 100 kvm. Sedan så får man räkna in schakt samt fyllnadsmaterial under plattan.
Om man jämför med en torpargrund så hade vi ett projekt i Kloten med en platta på 70 kvm och hade räknat en kalkyl för kunden. Där var torpargrunden 18000 kr dyrare än betongplattan. Just pga att det förde med sig merarbete i form av underlag bastu och våtrum, samt bjälklag.
Vi som gjorde plattan själva 2003 betalade c:a 70000 kr för allt material som gick åt för att färdigställa betongplattan enligt ovan givna fakta. Det som vi sparade in på fyllde andra hål, vi anlade ett dräningssystem runt huset med 2 dagvattenbrunnar, vi har aldrig några vattensamlingar när regn dragit förbi, alla tak har länkats ihop med vårt system, och nedanför vår tomt så rinner allt vatten vidare ner för höjden i de diken som leder bort vatten. Kanhända du har nytta av något som författats?