Fundament eller eldstadsplan
Detta är den platta eller botten som ofta kakelugnar och öppna spisar står på. Om den är gammal så består den av tegel och kalkbruk, i ännu äldre fall endast lerbruk. Detta är inget som man kan lita på helt blint, för den som avser att åter igen belasta ett fundament skall ha förvissat sig om att konstruktionen är fullvärdig att uppta den tyngd som den kommer att utsättas för. Nu i snart 30 år så har vi aldrig lämnat ett fundament åt slumpen. En princip som skall tillämpas är att fundamentet skall vara en konstruktion som bär upp kakelugnens tyngd och leder den ner i ett murverk eller i en murstock, att ha ett fundament som vilar på golvbjälklaget är inte tillräckligt då träet ofta ger med sig och skapar rörelser, alla situationer är olika och det kan krävas eftertanke för att göra ett fundament som är godkänt konstruktionsmässigt. Lite tankar och råd följer.
Men hurdant är det som man skall kolla och hur går ni till väga?
Efter att en kakelugn har tagits ner så finns fundamentet kvar som det har stått på, nästan alltid så kan man utesluta att det inte har en fullgod konstruktion. Som i detta fall:

Ni ser själva att botten utgörs av tegel murat i lerbruk, för ögat kanske det ser okej ut, vi tar och dunkar på med slägga och spett, ljudet som hörs talar om luft mellan material, tillräckligt för att ta ett beslut att allt ska upp.

Eftersom det är i lerbruk så går det bra att lirka upp tegelstenarna.

Mycket riktigt så hade marken sjunkit under tegelmassan, så det fanns ett luftutrymme under, hade man återigen belastat de befintliga underlaget så hade en sättning varit mycket trolig, och vems hade felet då varit, jo den som godkände fundamentet för belastning.

Vi kunde gräva oss ned till själva grundstenarna som skorstensstocken står på och visste att nu kommer vi inte längre. Det vi gör nu är att rensa upp lite mer och sedan börja gjuta oss upp med betong, samtidigt kan vi dryga ut betongen med tegel vi plockat upp.

Sista kakan som är c:a 8 -10 cm tjock som bara består av betong med armeringsnät.

Det gäller att alltid visa att på vilken nivå hantverket skall vara, många som kommer att läsa detta kommer att inse att så här gick det inte till när vår kakelugn sattes om. Det är därför ni som är framtida kunder skall vara pålästa och insatta i arbetet och ju mer ni vet desto bättre kan ni avgöra vilken kvalité på utförandet ni minst önskar.
Det här var ett enkelt fall, ibland så kan man råka ut för ett redan gjutet fundament som ser bra ut och inte visar några tecken på sättningar, men ett ljud talar om att luft finns mellan material i plattan. Vad är att göra? Börja plocka upp det helt enkelt.

Här hade vi en ganska tung kakelugn som tydligen klarat sig, men igen så lämnar vi inte det åt slumpen, vi vill veta vad som orsakar det ihåliga ljudet. När vi kommit ner en bit så dyker en del träbrädor upp och man har lyckats få in betong lite där och här, besvärligt och vi får först borra för att sedan försiktigt slå bort med mejsel. På sina håll ganska tjockt.

Men vad upptäckte vi sedan? Detta är ett betongbruk gjort av sand och cement, och mycket troligt gjort i samma tid som tidningspapper sattes på väggarna 1917.

Vi hittade själva tegelväggen som finns nere på bottenvåningen och skiljer två andra kakelugnar åt. Nu hade vi säkert upplag som plattan skulle vila på, men se att det finns redan golvbjälkar som ligger på väggen, man har strävat ytterliggare en bjälke så tegelväggen är tydligen viktig som upplag.

Nu så hann fotografen inte med, men vi gjöt i och hade även ned armering, längst ytterst så lade vi en ny kalkstensskiva som skall ligga i framkant  på kakelugnen.

Ugnen är åter tillbaka och ni kan se kalkstensskivan nu, det som återstår är lite finish runt kakelugnen som målning och spackling, ugnen skall också fogas efter 2-3 månaders torkning.
Nåväl, ibland så krävs det ännu mer av oss i eftertanke hur vi skall lösa konstruktionsproblem.
En kakelugn stod på en kaka av cement och sand, husägaren hade redan bister erfarenhet av traktens hantverkare när huset byggdes. Han instämde att allt skall upp och göras säkert.

Så här såg det ut under kakelugnen och framför hade de gjutit en slät kaka som en platta som mötte kakelugnens rundning. Vad skulle vi hitta under detta tegel?

Jo, tegelmassan hade kalvat och låg på båda sidor om järnbalken som ni ser sticker ut från murstocken. Så igentligen var det undertaket som höll allt på plats, framför så hade den som satt upp ugnen fyllt upp trossbotten med lerbruk,skärvor samt allt skräp som skapades när ugnen sattes upp. Det var bara att rensa och städa.

Järnbalken får sitta kvar, vi har även gjort hål in i murstocken där ett ramverk skall hålla ihop den nya betongplattan. Först så fyller vi upp med cellplast som gör att vi behöver inte gjuta 30 cm utan 12 cm tjock platta.

Vid gjutningen så kommer det att skapas en förankring runt balken och mesta av tyngden tas upp av tegelklacken vid murstocken. Ramen är för att få en stadga som gör att plattan utanför kakelugnen är lika stark som där inne.

Vi göt en liten klack som hjälper till att nypa mot murstocken. Tror ni vi får bekymmer med detta fundament när kakelugnen väl står på den? Men framför allt vi kan sova lungt och veta att vi gjort precis som man bör göra vid sådana här fundament som är på träbjälklag. Vi tror att du också vill ha ett säkert fundament om du någon gång skulle behöva ett sådant.
Avslutningsvis så visar vi någon lösning där fundament inte funnits tidigare, hur kan man ställa en kakelugn där då?

Här hade man en källare under, vi fick mura upp lecaväggar som håller ett betongfundament uppe som går igenom bjälklaget, golvet skulle höjas i rummet och isoleras, så en liten klack kunde muras så foten på kakelugnen inte skulle gå ner för mycket under det nya trägolvet.
Vi skall titta närmare på en lösning som kallas hävstångsplatta, det är en betongplatta som länkas ihop med murstocken så tyngden som pressar plattan ner gör att förankringen i murstocken vill gå uppåt, men eftersom murstocken är så mycket större än kakelugnstyngden så händer inget i murstocken.

Här har kakelugnen stått på en balk tidigare inmurad i murstocken, så när tyngden pressar balken nedåt så vill delen inuti murstocken lyfta sig men kan inte och då överförs lastkraften ut i murverket, vi gör här en förstärkning genom att ta upp hål i murstocken så betongen liksom får ett par klackar in som arbetar som balken, med andra ord så kommer plattan att stå av sig själv och överför ingen påverkan på bjälklaget omkring.

Här ser ni betongkakan som är gjuten runt balken och har en klack ovan som sitter en bit in i murstocken, skulle lasten nu pressa plattan nedåt så tar balken och insticken av betong som armerats och överför lasten in i murstocken, man får ett fundament som håller, ni kanske tycker lerbruket är rött, det stämmer för det partiet hade mycket järnoxid i lermjölet, inte roligt då händer får illa och blev nariga av sår. Vi tror ni förstår principen av hävstångsplattan som fundament, är detta något som en lekman kan göra? Helst inte, för någon måste vara ansvarig och kvalificerad och kunna redovisa med en beräkning att konstruktionen klarar en last på 2-3 ton som ofta kakelugnar har. Vid en bygganmälan så kräver vissa kommuner en konstruktionsritning på hur fundamentet skall utföras och hur det ser ut på ritningen.
Det finns inget som heter omöjligt, utan alla utmaningar går att lösa, har du någonting du behöver hjälp med? Hör av dig så skall vi bistå dig med vårt kunnande!