Fel eldning!
Detta är det största problemet av alla, hur använder man en kakelugn på ett sätt som gör att den håller i längden? Den skröna som florerar mest är att elda morgon och kväll så får ni fin värme i stugan. Visst får man värme men hur påverkar detta kakelugnen? Helt klart är att 2 eldningar har större skada än nytta på en kakelugn. Detta har helt enkelt tillkommit för att man ville ha en god standard och då fick kakelugnen göra dubbelt arbete. Hur var det från början på 1700:talet , hur eldade man då?
Eldning Förr
Kakelugnarna var konstruerade som öppna spisar och hade ofta en stor eldstadsöppning och man fyllde gärna upp den med mycket ved, många kakelugnar blev söndereldade pga för hög hetta som fick kakel att spricka och lämna sin plats. Med Cronstedt så högaktualiserades vedbesparing genom att förse kakelugnar med ett rökgångssystem och en ökad tegelmassa som ackumulerade värmen. Han sade att" en brasa om dagen" var fullt tillräcklig för att ge en bekväm värme för den tidens standard. En annan sak som vi bara tar för givet, förr så hade man inga tändstickor före 1830:talet, att göra upp eld med flinta och eldstål var något som gemene man lärde sig från barnsben. Skulle vi idag vara utan tändstickor och tändare så skulle nog vi känna oss minst sagt förtvivlade, hur skall vi göra upp eld? Ta en funderare vad vi kan vara tacksamma över, en enkel tändsticka, men så viktig för vårt välbefinnande.  

En brasa om dagen är nyckeln till att din kakelugn håller i längden, nu är det få hantverkare som ger skriftliga anvisningar och informerar sina kunder om ugnen skall skötas. Orsaken är att de själva är noviser i ämnet.
Problemen uppstår alltid när oklara anvisningar föreligger, se till att ni får skriftliga anvisningar hur ni skall elda och när ni kan börja. Vi ger i samband med offerten eldningsråd och anvisningar som man sedan skriver på att man tagit del av och skall följa.
Vad händer med kakelugnen i fall vi eldar två gånger per dag?
Det som håller kaklen på sin plats är tegel och lerbruk, genom att lerbruket torkar och krymper det sig in mot tegelmaterialet som suger åt sig vattenmolekylerna så en vidhäftning och sugkraft uppstår mellan partiklarna. Vid uppvärmning så uppstår en rörelse mellan alla partiklar som resulterar i att kakelugnen både vidgar och reser sig, det märkliga är att den också rör sig tillbaka till sin ursprungliga plats pga den sugkraft som skapats av torkningen. Vi kallar detta för en rörelsecykel och den behöver sin tid för att alla partiklar och detaljer skall återgå helt och hållet. Om man nu bränner på en brasa på kvällen och man tidigare eldat på morgonen, så är man inne i ugnens svalningsprocess där den återgår till sitt urläge, det som uppstår är små brott i lerbruket och svicket, sammansättningen krackylerar och börjar förlora sin spänst och förmåga att dra tillbaka kaklen helt och hållet. Fenomenet att kakel inte helt går tillbaka och vissa större fogar vertikalt börja göra sig synliga, det är ingen fara i början för läckage men med tiden så kommer det problemet, kakelugnen börjar bli ful genom dessa fogar som ofta är iögonfallande för en betraktare. Om kakelugnens konstruktion och material får bestämma så innebär det att endast en eldning inom 24 timmars period är det enda rätta med tanke på hur lång rörelsecykeln är och hur pass komplex den inre svickningen är, att bryta tillbakagången av material med ny eldning leder till krackylering av lerbruket som sedan förlorar sin greppförmåga och blir allt svagare.
En byggnadsvårdsskrift cirkulerar i Västerås och där så förordar en yngre murare som gått en kakelugnskurs att det går utmärkt att elda var 8:e timme i en kakelugn, hade han sagt att det gäller hans uppsatta kakelugnar så hade jag inte brytt mig, men detta är så käpprätt åt helvete det kan bli, varken i gammal litteratur och vanligt förekommande råd så har man aldrig eldat mer än 2 gånger per dag. Så här går det när man själv hittar på råd om hur eldning skall företas utan erfarenhet och fakta som har stöd i studier och dokumenterade bevis. Följden av 3 eldningar får en kakelugn snabbt att gå emot sönderkrackylering i lerbruket, så det lär behövas en hel del klamror för att hålla ihop ugnarna. Tragiskt att folk inte kan hålla sig till kända fakta.
Varför vidmakthålla fel användade om det är skadligt?
Det är så bekvämt, varför ändra något som alla ändå tar för givet och det är skrivet om i många böcker och uppslagsverk. Sedan så är de flesta så fattiga i sin yrkeskunskap att man förvånas hur de utan att tänka sprider sina ideér vida omkring.Vi tror att det går att motverka detta även om det sker i en blygsam omfattning som dessa rader försöker göra. Det är ni som äger kakelugnar som kan göra största nyttan av att ta emot information, förstå hur man eldar med förstånd och se till att ni fortsätter att göra det och sprida det vidare, så i slutändan kanske några sköter och bevarar sina kakelugnar för framtida släkten.
Jag har följt ugnsmakarens råd och ändå så gick det åt helvete, vad skall jag göra?
Det absolut viktigaste är att ni fått skriftliga råd och anvsisningar om hur ni skall elda och använda kakelugnen. Om ni får råd att elda 2 gånger per dag så har hantverkaren gett er klartecken och om det då händer något med kakelugnen så har han ansvaret att rätta till problemet om t ex kakel börjat lämna sin plats och stora fogar börjat visa sig. Av alla fall som man hitills varit inblandad i så är detta hantverkarens reaktion, "ni har eldat för hårt", med andra ord så betyder det att ert problem är inte mitt och jag struntar i er. Det finns inte en enda jag känner till som tagit sitt ansvar och sagt att man har en del i ansvaret att få ugnen igen återställd. Skulle ni hamna i den situationen så ser ni till att följa dom steg som krävs, först kalla dit hantverkaren, visa problemet och fråga vad detta beror på, sedan får vi se åt vilket håll hantverkaren vill, om han vägrar så författa en skriven reklamation och ta kontakt med en lokal konsumentvägledare, om hantverkaren hårdnackat vägrar ta ansvar så kalla in en sakkunnig som utför en oberoende besiktning(inte en sotare, utan en expert på kakelugnar). Besiktningen ger underlag för er i fall ni vill driva ärendet vidare på rättslig nivå. Problem blir det om ni fått muntliga råd och vaga, uppstår problem med kakelugnen så kan man få kämpa i rätten med onödigt stora kostnader. Jag betonar igen, skriftliga råd och anvisningar och kontrakt med klara riktlinjer om ansvar.
Gamla skrönor som lever vidare och kan bli farliga i längden
Detta att stapla upp veden i eldstaden upp till 2/3 av öppningen och börja elda upp allt. Det är klart att hade en piga 10 kakelugnar att elda i så staplade man upp veden för att slippa springa runt och elda, man hade även andra sysslor att ta tag i. Det som händer är att kaklen som sitter ovan eldstadsöppningen utsätts för en påverkan av hetta som får ugnen att gå mot omsättning i förtid. Vi som är så insatta idag i förbränningsteknik och materiallära borde väl logiskt förstå vad som är ett klokt sätt att elda veden i en kakelugn? Den metod som vi förespråkar är att ställa 2-3 vedträn mot bakmuren i eldstaden och låta dem brinna med öppet spjäll och öppna dragluckor. Sedan så ställer man 2-3 nya vedträn igen när de första brunnit upp, skall det vara så krångligt att få till? Då utsätts inte kaklen på samma sätt som vi nämnt när man fyller upp större delen av eldstaden. Vad som kan hända på kort tid är att lerbruket blir så hårt som tegel och får samma färg. Se bilden.

Tyvärr så var det ett äldre par som fick anvisningar skriftligen att ställa veden mot bakmuren och inte elda allt på en gång, men äldre kan visa också brist på ödmjukhet och omdöme, man ansåg sig veta bättre och resultatet en kakelugn som måste sättas om efter 2 år. Bilden visar hur lerbruket fått den karaktäristiska röda färgen. Orsaken var att man anordnat en fläkt som blåste in luft i eldstaden under eldningen. Detta hade man gjort utan hantverkarens vetskap.

Följden blev att hettan sprängde lerbruket och ugnen kalvade, eftersom lerbruket blev en tegelprodukt oförmögen att kunna röra sig tillbaka så uppstod fula fogar och kaklen gick inte ihop igen. Först så erkände man inte detta utan försökte få ut det på reklamation, men bildbeviset visades upp och det grämde dem att hantverkaren tagit en bild på eländet. Har man varit verksam i snart 33 år i branschen så har man en intuition och människokännedom som få är förunnat. Vi hjälpte dock den gamla damen som nyligen förlorat sin make att få sin kakelugn i ordning, hon visade ånger och bad om ursäkt, hon var under påverkan av andra som talat om hur hon skulle ta sig an hantverkaren. Det gäller att stå på jorden med båda sina fötter, vara lite kall i alla lägen tills alla fakta är på bordet.
Hur är det då med glödbädden utan blålågor?
Det rekommenderas att strypa spjället nästan helt då bara glöd återstår och inga blålågor syns, är detta klokt eller är det galenskap? Skulle du sätta en slang från bilens avgasrör om du inte ser röken av avgaserna? Naturligtvis så är detta galenskap, all cellulosa bildar rökgaser synliga eller osynliga, det är gammal idioti som fortlever att spridas av okunniga sk kakelmakare. En glödbädd som stängs inne i en eldstad utan syre åstadkommer en reducerad förbränning som skapar merparten av kolmonoxid som är giftig. Det händer att någon obetänksam person tar in en grill med glöd för att värma sig i ett tält eller något utrymme bara för att bli koloxidförgiftad, säkert lever idiotin kvar hos många att det är inte farligt då inga blålågor syns. Man häpnar om människors okunskap och lilla vetskap om vad som är farligt och inte farligt när handlar om att elda ved. Du kan läsa hur en säker eldning kan ske genom länken: avslutaeldning