Det
har inkommit en del kommentarer om vårt sätt att förhålla oss till
kramling av kakelugnar. Man har frågat varför vi är så negativa och
inte kan acceptera kramling? Vi anser att det är mer fördelaktigare att
sätta upp kakelugnar utan kramlor för då finns inget som skadar själva
kakelgodset, men då få man se till att sätta ugnen också så den håller
och inte börjar uppträda med stora fogavstånd och kakel ur läge vilket
kramlarna fruktar och vill motverka. Den andra viktiga saken är att ge
kunden full frihet att få välja vilken metod denne önskar få sin
kakelugn uppsatt med, så information om konstruktionens svaga och
starka sidor måste fram, att bara säga att den ena metoden är bäst ger
inte kunden full frihet, det är inte vi som beslutar hur ugnen skall
sättas upp utan den som äger ugnen. Om nu all information kommer kunden
till del och denne gör sitt beslut så om det blir en ugn kramlad eller
okramlad lägger vi oss inte i, utan vi önskar att båda parter tar sitt
ansvar för det som utförs. Kramlar hantverkaren så tar han ansvar för
om det blir skador i framtiden och kunden har också förstått och vet
vad kramling innebär och godkänner då gällande konstruktion genom eget
val. Vill någon bevara sin kakelugn och ha den okramlad så bör
kakelugnsmakaren vara så kompetent att kunna erbjuda detta och ta sitt
ansvar för konstruktionen, vi kan gott säga att detta kräver mer av
ugnsmakaren och hans skicklighet att leverera just detta. Så, är vi så
negativa emot kramling? Vi är negativa emot dom skador kramlingen
åstadkommer och inser att vårt arv av kakelugnar sakta men säkert
håller på att förstöras, eftersom vi inte idag har någon
kakeltillverkning som kan ersätta skadade kakel så bör vi lägga om vårt
sätt att sätta upp kakelugnar om vi skall bevara dem för framtiden. Vi
som arbetar med denna form av uppsättningsmetodik och har goda resultat
och inskikt borde igentligen öppna vårt kunskapsförråd för andra också
så denna teknik kan spridas och läras ut, men varför är vi så
restriktiva att lämna ut vår kunskap och metodik? Kollegor som man
pratat med och som behärskar kramlingsfri uppsättning håller med om att
detta borde alla kunna, men det är inte så lätt att lämna ifrån sig det
som gör oss så starka och mer kvalificerade bara sådär för den goda
sakens skull. Vi önskar gärna lämna över vad vi kan och behärskar till
värdiga förvaltare och detta bör ske på ett kontrollerat sätt och under
en lärlingstid. Det är ytterst få som kan förstå och räkna ut hur
krafterna arbetar inuti en kakelugn och hur de rör sig genom skiften,
just denna förmåga är så grundläggande att det tar tid med en mäster
att lära sig detta och behöver ständigt repeteras för att inpräntas i
sinnet.
Byggnadsvård på bästa sätt är också att bevara kunskap och
metodik som räddar kakelugnar, ni som läser detta kan föra saken vidare
att berätta för andra och möter ni situationer där det diskuteras, så
nämn att det finns faktiskt flera sätt att kunna sätta upp en kakelugn
och vad detta innebär, genom att vi för kunskapen vidare så ökar kraven
på att hantverkare bör inneha den kompetens som yrket igentligen
betyder och andas om. Speciellt ni som arbetar inom museal verksamhet
och strävar att bevara kulturarv för framtiden, ni har all anledning
att vara insatta i ämnet och hålla er ajour med vad som just nu råder
inom byggnadsvårdarbetet just med tanke på kakelugnar. Om ni läst detta
så tackar vi er och hoppas att detta kan leda till en förbättrad form
av bevarande av våra kakelugnar.