Bakugn, hur går man tillväga?
Vad är det som bestämmer vad det blir? Ofta
är det utrymmet som bestämmer storleken på bakugnen. Helst bör man ha 2x2 m att kunna använda. Vi skall se på hur
vi utförde en bakugn med dubbla ugnar och även en total restaurering av
en gammal stor bakugn i en bagarstuga. Du kan följa med i bildkollaget
och dra nytta av de principer som styr utformandet av konstruktionen, i
båda fallen så handlar det om den traditionella bakugnen murad med
lerbruk och stortegel.
I
Strängnäs så hade Stefan Myrberg min kollega påbörjat den undre delen
av bakugnen som skall användas i restaurangen på Storgatan. Jag var
menad först att vara konsult och rådgivare men ägaren bad mig vara med
och mura upp bakugnen tillsammans med Stefan. Vi hade många
diskussioner om konstruktionen och de önskemål ägaren hade och ville
införliva. Bara glasluckan på baksidan av bakugnen var ett huvudbry,
den skulle försvaga konstruktionen i vederlagen som är den mur som
bakugnen har runt sig. Vi valde att mura delar i kc-bruk som vederlagen är
men ugnsvalvet i lerbruk och ärilen. I detta projekt ingick att
glidgjuta 2 rökkanaler som fanns i väggkonstruktionen i fastigheten,
bara 18 m långa. Ett projekt som skulle kräva experter på sin sak.
Samtidigt så dyker ett annat projekt upp, en bakugn av större modell i
en bagarstuga behöver en upprustning, stora delar hade kalvat i
konstruktionen.
Hur
mycket skulle krävas för att rädda konstruktionen? Efter besiktning och
begrundan så kommer vi fram till att allt måste ner till en nivå 40 cm
ovan golv. Vad vi inte vet just nu är att allt material i detta murverk
är tidigare återanvänt och bakugnen har renoverats tidigare från
baksidan då man bytte ut ärilen och lade in eldfast tegel, detta borde
ha skett någon gång vid runt andra väldskriget. Hela murverket har
också sjunkit ner i mitten vilket upptäcktes under rivningen. Inget av
allt det gamla materialet kunde användas då det var så utarmat det
kunde bli. Vi beräknade att rivningen tog ut 14 ton material. Jag
avrådde husägarna att ge sig på projektet då det skulle bli dyra
bullar, men de gav sig inte utan skrev på offerten och så var vi där
igen. Nä då, det skulle bli kul men krävande, och det är inte varje dag man anförtros ett sådant stort uppdrag.
Rivningen
i Flena påbörjades, först åkte skorstenen ner, en ränna på taket som vi
släppte ner allt och den ledde allt till en kärra på backen. Nu i
efterhand så fattar man att när drygt 14 ton material bars och kördes
ut till gaveln som
blev en stor backe, blev för mycket för min rygg. Jag hade hjälp men
ändå så blev ryggmuskeln överansträngd, och jag vet att det tar sin tid
att häva en sådan ansträngd muskel.
Här
ser man dela av ärilen som tidigare bytts ut mot eldfast sten. De hade
valt att göra detta från baksidan av ugnen, under ärilen fanns ett
lager på 30-40 cm av grus och sand samt sten. Eldfast tegel brukade
börjas användas i tid runt andra världskriget. Då bör renoveringen
skett i samma tidsperiod eller senare. Vi märkte att man murat igen det
mesta med cementbruk, vilket för mina funderingar emot 50-60 talets
byggperiod. När det hände är inte så viktigt, utan hur de gick
tillväga, tydligen hade någon kunskap eftersom det gamla valvet var
intakt och hade klarat en tid till om inte hela murverket inte börjat
kalva isär.
Här
är en eldfast sten som låg i ärilen. Det var ett hedersamt förtroende
som man fick när hela murverket skulle återställas. I dagarna så pågår
diskussion om att rädda en annan bagarstuga i Karlskoga trakten,
tidigare så hade en mindre nogrann murare renoverat bakugnen och murat
igen den andra, funktionen var under all kritik, konstruktionsfel och
oärligt uppträdande har fått all personal att ge upp, nu så undersöker
man om det kan finnas pengar för att återställa fuskarbetet.
Nu
är snart rivningen över, ni kan se hur den gått isär i mitten och efter
en undersökning så förstod vi att det fanns stora hål i grunden som
måste gjutas igen, valvet i framkant muras om och sedan gjuta en platta
som täcker hela murverket. Till detta skall nämnas att vi har ingen
bilväg hit till stugan utan c:a 100 m över en gräsmatta att
forsla all materiel. Även allt vatten och sand. Ni ser att
en del av murverket står kvar till vänster, och det är ett måste för
hela timmerväggen till vänster vilar på det murade, vi får mura stöd
och väggar omkring för att införliva detta i det nya murverket.
Valvet murades med lerbruk och nu börjar vi planera för gjutning.
Nu
så är gjutningen med stark armering avslutad, en luftningskanal gjordes
som kommer att ge tilluft till bakugnen så behövs luckan inte öppnas
under eldning. Nästan 80 säckar betong gick åt, man får c:a 15 liter ur
en säck, 1200 liter eller 1,2 kubik betong.
Jag
tar beslutet att ugnen blir 1 m djup och 90 cm bred, jag vill ha starkt
vederlag, dvs den vägg som omgärdar hela bakugnen och i dubbel stens
tjocklek. I botten under ärilen så vill vi ha en bra buffert mot
betongen så den inte utsätts för hög värme, minst 2 lager av tegel
sedan kan vi lägga ärilen av eldfast tegel i 2 tums tegel i lerbruk.
Från den här nivån så slutar vi med kc-bruk och använder enbart
lerbruk. Skall man mura en bakugn eller mura med lerbruk så krävs
erfarenhet, att mura med lerbruk är så annorlunda gentemot kalk - och
kc-bruk, man använder inte en slev för att påföra bruket på teglet och
sedan så är tjockleken helt avgörande för om murverket ska kunna jobba
med värmerörelsen eller inte, för tjocka fogar med lerbruk är lika med
katastrof , så hur tjocka skall fogarna vara? Tittar man på bilden så
är dom mellan 5-8 mm, man får liksom jobba in teglet med bruket till
rätt tjocklek.
Alltid en hink med vatten och en svamp redo, för man måste göra rent
händerna så ofta det går, slarvar man så skitar man ner allt istället.
Här
så börjar vi skönja vederlagen, vinkeln på anfangsstenen finns där till
vänster, en sak uppskattar man, att det bra med utrymme att jobba, men
min rygg börjar känna att jag kört alltför hårt en längre period.
Bakugnsluckan
hade en höjd av 26 cm och sidorna var 18 cm, man bör följa
bakugnsluckans höjd för att få en ugn som får bra funktion, är valvet
högre upp så blir det svårare att utföra en bakning som gräddar jämt.
Jag är väldigt detaljfocuserad, så inget lämnas till slumpen,
anfangstenen är lite indragen så första teglet i valvet har en liten
kant att vila på och kan inte sjunka vid rörelse.
En del gör så
invecklade stöd för valvet att det blir problematiskt att få bort dem
efter valvet är murat. Här är ett väl beprövat förslag och har fungerat
ypperligt.
3
stöd av 10 cm tjock cellplastskiva, valvet ritas upp och sågas sedan i
cellplasten, ovanpå sedan lösa brädor och plast så inte valvteglen
fastnar och torkar ihop med brädorna. Vi tar en titt på valvet från
ovan för att få en bild av förbandet och vissa kanaler.
Man
bör mura i förskjutning med halvsten i förband, i vissa rader så har
man utsläpp för röken i 2 kanaler i bakkant av valvet. Vi kan göra en
repetition genom att gå igenom momenten i Strängnäs där Stefan Myrberg
och jag murade bakugnen.
Vi
började med ärilen i den bakugn som är nederst, 2 tums eldfast tegel i
lerbruk, vederlagen är uppmurad i kc-bruk och endast valvet och ärilen
är murad i lerbruk. Vi hade långa diskutioner med Dick vår
uppdragsgivare, han ville prompt ha en glaslucka i bakkant på ugnen så
gästerna i puben kunde se elden. Detta medför en svagare vederlag än
normalt, vi kommer få 3 större avbrott i vederlagen pga 3 st luckramar,
det är nog få ställen som en sådan här dubbelugn muras i landet,
tilluft är ordnat på vänster sida inuti ugnens framkant.
Då
kom vi till formningen av valvet, 4 stöd alla likadana, sedan så läggs
brädor på för att få ett stabilt underlag eftersom det krävs starka tag
när teglen skall muras fast med varandra i valvet. Man får pressa ihop
teglet med de andra för att bruket skall flyta ut och täcka alla fogar,
till slut ett par riktade slag med murarhammaren så rätt fog erhålls,
om man murar på masonit eller annat tunnt så kan det bli riktigt
besvärligt.
Här
valvet murat med förband, vi har ganska stora kanaler eftersom det är 2
ugnar med dess volym, men rökkanalen är i minsta laget så en
rökgasfläkt kommer att behövas. En sak som inte får glömmas bort är att
fasa underkanten i kanalhålet så röken kan lättare komma in. Ni ser att
ett annat valv möter det stora valvet här bildens nedre kant.
Här
är Stefan i färd med att fixa infästningen av luckramen genom
ståltrådar som vi murat in tidigare, sedan muras valvet ovan luckan. Vi
murade med lerbruk eftersom vi kommer få rörelse med värmen och vill
det skjuta så tar lerbruket krafterna bättre än hårdare bruk.
Nu
har valvet torkat några dagar, så formen skall bort, men det tar sin
tid eftersom vi lade ingen plast på brädorna och en del av lerbruket
mellan teglen har bitit sig fast i brädorna. Tålamod och först bort med
cellplasten. Sedan så lossade vi en bräda efter den andra.
Här
ser vi in från bakre del av bakugnen, efter att ha lossat alla brädor
så skrapade vi bort all överflödigt lerbruk och tvättade valvtaket med
svamp och vatten.Väntar man längre så blir uppgiften bara svårare,
detta måste göras omgående.
Här
börjar vi först med att valvet har fått ett tak eller golv som rätar
upp allt till en jämn plan yta, för att stärka upp luckramen så ett par
extra ståltrådar som håller den på plats. Nu är det dags för valvet
ovan luckan att avslutas. För att inte delen ovan valvet skall också
utöva tryck så placerade vi en isoleringsremsa i stenull så paketet kan
glida uppåt utan att utöva tryck i sidled, vi har redan delar i
vederlagen som försvagar konstruktionen, om vi kan minimera trycket så
är det bra att göra detta. Alla traditionella bakugnar har en lerfog
mellan valvet ovan luckan, man kan kalla det en generalfog likaså i
bakkant mot vederlagen.
Det
skulle säkert fungera med en isoleringsremsa här också, men vi ville av
skälet för bättre täthet använda lerbruk, risken att isoleringen äts
upp av hettan kommer att ske eftersom den blir synlig och blottad för
elden. Isoleringen ovan valvet på sidorna mot vederlagen är aldrig i
kontakt med elden, stor skillnad.
Den
andra ugnen kommer ju ganska snabbt inpå den första, det blir
utjämningen plus ärilen med eldfast tegel, sedan så är det dags igen
att klättra upp med vederlagen och bestämma anfangets höjd.
Mobiltelefonen
avbryter hela tiden, jag vägrar svara under arbetstid vilka många har
insett när de ringer. Lämna meddelande så återkommer jag efter
kontorstid. Men vi är nu redo för nästa valv. Stefan har sina barn och
sin tjej att ta hänsyn till, svarar man inte så blir någon sur.
Nu har vi plast som vi lägger på brädorna, den här gången så skall kanalhålen göras här i framkant vid luckan.
Valvet
är gjort och även valvet ovan luckramen, vi har brandisolering vi
kanten där valvets övre del slutar, vi försöker minimera att trycket
från valvet blir hindrat av massa och ytor som förbinds med valvet. Nu
är det dags igen att jämna upp valvets övre plan för att få en plan yta.
Efter
valvet fått en plan yta så börjar vi mura kanalerna som ligger på
valvtaket och skall ledas upp in i skorstenen. Viktigt att göra
rundningar och fasa kanter för att minska turbulens.
Ett lock läggs på som bildar ett tak, men måste göras i minst 2 lager med omlott tegel för att förhindra läckage vid rörelser.
Då
är de 2 lagren lagda och spjället sitter också på plats. Vi börjar nu
komma upp på höjden och måste börja planera hur vi gör anslutningen
till skorstenskanalen.
När
valvet var klart,bort med formen och rensa taket från lerbruk och
tvätta det med svamp och vatten. De 2 kanalhålen syns i framkant, man
kan se viss fasning för att hjälpa röken att få det lättare att flyta
på.
Efter
konsultation med sotaren på plats så kunde vi börja göra anslutningen,
ett insatsrör får vara stos mellan rökkanal och anslutning, vi behövde
ingen sotlucka eftersom sotet från kanalen hamnar direkt ner på
ugnstaket där en annan sotlucka finns.
Så här ser det ut inuti puben där en del av bakugnen syns, luckan med glas som skall glädja gästerna med en sprakade eld.
Ovan sotluckan till kanalerna på ugnstaket och till kanalen som kommer från skorstenen.
Och slutligen anslutningen färdigmurad och det sitter en termometer för att kolla rökgasernas temperatur.
Det som återstår är ett yttre skal runtomkring och det skall sedan kaklas.Man undrar hur blev resultatet sedan?
Stefan
fick göra jobbet med kaklingen och han är bra på det. Nu så återgår vi
till bagarstugan i Flena Skinnskatteberg. Vi hade precis gjort valvet
och skulle till att jämna upp den övre delen. Men först skall luckramen
på plats och valvet ovan.
Samma
sak här att ha lite extra förankring i murverket för luckramen, tar man
lätt på detta så lossnar luckramen ganska snabbt efter en kort tid, när
luckan hänger ut så väger den en hel del, det blir ett moment som
rubbar på ramen om den inte sitter ordentligt.
Fronten börjar ta sig, nu till delen med att jämna upp valvets överdel.
I mitten så räcker ett entums tegel och ute vid kanterna blir det ett tvåtums tegel. Vad händer sedan på detta lager?
Vi börjar med sidorna på kanalens väggar som skall leda rökgaserna över valvet in i en kanal som leds upp i skorstenen.
När
vi lägger på taket på de övre kanalerna så gör vi en öppning för
spjället, även här så måste hörn fasas för att motståndet för röken
blir så litet som möjligt.
Nu
har murat 3 skift från botten av de övre kanalerna, hålet för spjället
är klart, nu skall spjället få en längre arm eftersom avståndet är lite
längre än vad det färdiga spjället hade.
Här
ser man taket på kanalerna, samt isoleringen som följer med sidan på
valvet, detta gör att mindra mängd massa ligger på vederlagen, det
betyder att valvet kan resa sig någon millimeter och har inte så mycket
motstånd som det hade haft om allt varit murat och satt ihop.
Här syns spjället fastmurat och något annat har kommit på plats kan man se.
Bakugnen är i stort klar eftersom vi har spjället på plats, men en viktig sak skall göras, kåpan som skall täcka hela fronten.
Vi
sparade järnet som höll kåpan på plats, ett skapligt järn 3 cm tjockt
och 7 cm brett, ett enormt plattjärn. Först så har jag begrundat hur
gjutformen skall utföras, jag väljer att gjuta en spiselkrans i betong
istället för att mura den i tegel, konstruktionen jag valt kan ta
mycket mer last än den murade som ofta spricker i tegelfogarna. Jag
hade väl kommenterat att allt så ut som en azstekisk gud från
Sydamerika, jag fick några roande kommentarer från några som läst
fliken /aktuella jobb.
Formen
är gjord i plåt och hur man löser den runda biten är klurig, men det
möter inga hinder för en van murare. Här syns farsgubben som var med
och hjälpte till när vi gjöt spiselkransen, 11 säckar betong och en del
armeringsjärn gick åt. Hur blev resultatet?
Över
förväntan bra, vi hade sparat ett stort tegel som tidigare utgjorde den
runda delen av spiselkransen, den fick göra det igen, jag murade ett
lager till för att få lite höjd på kransen.
Ovanpå
ugnen så lades 2 lager av stenullsisolering och vi fortsatte med mura
kanalen uppåt. Tanken sedan är att gjuta ett lock på hela bakugnen så
vi har stöd för murverket som kommer att finnas i utrymmet på vinden.
När allt var klart på nedre plan så fortsatte murningen med skorstensstocken och uppåt.
Så
här blev allt med putsningen, jag fick frågan om jag är nöjd? Jag tror
min blick svarade frågeställaren ganska snabbt. Så hon övergick att
själv svara på frågan, hon sade " du måste vara väldigt nöjd själv med
allt". Allt är så välgjort och omsorg om alla detaljer syns överallt.
Med tanke på att ryggen blev så ansträngd och inflammerad och verkligen
hindrade mig, trots allt detta så behöll man glädjen och uthålligheten,
det tog 3 månader att kurera mig och nu så är ryggen bra igen. Till
nästa vår så kommer målningen av allt och den första proveldningen, det
en hel del som ser fram emot den. Vi kan ta en titt på vinden.
Det
finns också en öppen spis som skall vara i vänster del där på
plattformen framför ugnen, det är rökkanalen som syns där till vänster
som kommer upp.
Där teglet ligger skall öppna spisen vara, en gjutjärnsskiva skall kompletteras och sedan så blir de svärtade.
Avslutningsvis
så fick bagarstugan så sin skorsten, ett tak för snö och regn ger det
lite extra finess. Skorstensbeslagen är också gjorda av mig i min
plåtverkstad som jag färdigställde 2013-2014.Taksteg som smälter in med
det röda tegeltaket. 2 bakugnar på samma år, det är inte ofta det
händer, hoppas du som läser kan dra nån nytta av alla bilder och det
som berättas, kul har det varit. Efter en sen vår så blev det dags att
måla murverket och fixa sista gjutjärnsplåten i öppna spisen.
Jag
får nästan alltid frågan, "är du nöjd med arbetet?". Ibland behöver man
inte ens svara på frågan utan svaret uppenbarar sig själv genom att man
har lagt ner hela sin själ i hantverket. En av mina höjdpunkter i mitt
hantverksliv, det är verkligen givande att få ge prov på den
yrkeskunskap man besitter.