En uppsättning av en praktkakelugn
Ibland så kommer en sådan i ens väg, det går inte att undvika ugnen. den ska ner och upp igen. Det värsta är alltid i början. Varför det? Jo, för att den skall  komma ner, så skall man upp på höjden och här var ugnen en bra bit över 3 m. Svårast är att ta loss de stora styckena själv de kan väga upp mot 40-60 kg. I detta fall hade jag hjälp av en person till. En del vattnar ugnen ovanifrån, då lossnar teglet lättare med bruket, i det här fallet var det otänkbart, då hade vi förstört golv och vatten hade kanske runnit ner till grannen under. Nej, vi skulle inte slippa dammet så var det bestämt.

Visst ser kronan eller översimsen pampig ut, något som influerade stilen på 1880-1890 talet var Gudstron. Detta var en anspelning av Gud Fadern själv, och har han inte en bra överblickande position i rummet? Vem kan ha gjort kakelugnen? Någon av de större fabrikörerna i Stockholm logiskt. Nåja, när man står nere på golvet undrar man, hinner vi få ner den innan lunch eller blir det på eftermiddagen?
       
Man får vara väldigt försiktig när man tar ner ugnen, spegeln kunde ju gå sönder,man får inte loss den förrän frisen ovan är borta, den hängde med öglor som var trädda över två spikar. Frisen stod ut ett par cm, så överdelen av spegeln var under friskanten, alltså fast. Hur skulle man få tillbaka spegeln om den hade gått sönder? Det hade man inte. Att beställa en ny spegel kostar en bra slant, så det gäller att vara försiktig så den kommer hel ner. Ibland kan träet i ramen vara så torrdestillerat att det faller i bitar, då är det oundvikligt , man får fixa en ny ram med den gamla spegeln. Hur gick nedtagningen?
Det tog hela dagen för oss, det var mycket att bära ut, skönt det skall bli att duscha, nästa dag väntar uppsättningen.
        
Nu är vi gång, när vi tog ur foten upptäckte vi två rälsbalkar inmurade i murstocken, underlaget under dem var fullgott, så vi gjöt en armerad platta som kommer hålla allt på plats. Nu kunde foten sättas. Hörnstolpar på plats efter mycket mätande, sedan eldstadsramen, nu finns det vissa konservativa krafter som vägrar att sätta in eldfast tegel ieldstadsregionen, jo det är sant, om man använde vanligt tegel förr så gör vi det så idag, men man tar nog betalt som om man hade använt eldfast tegel. Självklart så har vi eldfast tegel i eldstaden och en bit upp. Och dom som använder gammalt använt tegel när de sätter upp en ugn, vansinne, lerbruket lär inte alls fästa sig vid det som det gör med nytt rent tegel. Passa er för gammalt. Det är redan utmattat och alla porer fyllda så vidhäftningen är som lägst.
       
Nu plötsligt har vi skuttat framåt, vi har kommit upp till nivån där skänken eller hyllan skall sitta. Inuti så har allt svickats, vi har byggt upp stöd för hyllan och även mittelbandet som sitter på hyllan, ja för det tar ytterliggare utrymme från den inre arealen.
Längst t h så har sidokanalerna tagit form, en viktig sak som man inte hittar i böcker är att skänken inte får vila direkt på godset under, denna skänk vägde över 90 kg. För det som kan hända är att skänken om den ligger dikt an mot glasyrkanten under så kan bitar spjälkas loss pga stora tyngder, samt att när leran krymper under torkningen kan den komma att pressa på, så lösningen är en lerfog, inte så stor, men lagom, den döljs sedan av kritfogen. Denna hylla var knäckt på mitten just pga detta problem. Vi limmade och fyllde den med tegel innan vi lade dit den på plats.
       
Skänken på plats, och sedan mittelbandet, ser ni vad mörkt lerbruket är, vi fick en sändning med lermjöl som hade inslag av järnoxid. Händerna var anfrätta av bruket, så brukar det inte alls vara i normala fall. Då polerar lerbruket handen. Nu så har ju var och en sin metod att svicka, så vi nämner inget om hur vi gör, vi säger detta bara, svicka ugnen så att ni inte får komma tillbaka och göra bakläxa, och kramla inte. Det som gör okramlad svickning till en svår konst är att förutse krafternas rörelser, för det krävs kraftlära, har man studerat krafters rörelser och hur de uppträder så har man ett plus i sättet att avgöra hur svickningen skall utföras. Det många misslyckas med fast de kramlar är just utformningen av att svicka rätt för att ta ut krafterna som kommer att uppträda. Det krävs många sättningar av ugnar och just resonemang med en erfaren makare som kan denna kunskap och metodik. Vi kan garantera att idag är det mycket få som besitter denna konst och skicklighet. Önskan att veta är stor, men vem skall få del av den skatten?
    
Nu måste ställningen till, ni ser säkert att man använde ett sämre kakel bakom spegeln, förr delade man in kvalitén i 3 olika klasser. Prima, ordinär, och sist sekunda. eftersom man inte såg bakom spegeln så kunde man använda sämre kakel. Man hade inte kanske framförhållning och kunde förutse att så småningom så kommer spegel att ha gjort sitt och hade man då satt fina kakel bakom spegeln så hade den saken var ur världen. Idag är det så många som endast vill laga sina kakelugnar med att sätta om toppen och täta kanalen, kakelugnen kan ha stora defekter nedan och se väldigt dålig ut, men det gäller att vara dumsnål, vi spar ju pengar, vi behöver inte sätta om kakelugnen, bara om några år. Sedan kommer den stora renoveringen, men vi har inga pengar för vi betalade ganska mycket ändå för toppen. Här är råd från en yrkesman mycket viktiga, se till att få olika alternativ att jämföra med. Ett vant öga kan direkt se hur ugnen har rört sig och om den är värd att sättas om bara på toppen. Tråkigt om man sätter om toppen och får läckage något år senare nedanför, bra att få veta sådant innan man gör en topprenovering, eller hur?
Ni har säkert sett att man märkt kakelugnar med tejp och skrivit på dem. Problemet är två, tejpen torkar och kan ramla bort, eller så kan den torka fast och man kan bli nödgad att skrapa bort den med rakblad, vilket kan ge svarta märken på kaklet. Att skriva med tusch direkt på kaklet är ännu värre, gör som min mäster lärde mig, skriv med tusch på steget eller rumpen, på den övre kortsidan, då vet man exakt hur kaklet satt.
Något som stör mig mig är alla bilder på kakelugnar som är nedkladdade med bruk på nätet, vad i helvete är det som händer? Är det lerkrig under uppsättningen, jag kan bara tänka mig att hade man kladdat ner ugnen så hade man haft en dags arbete och tvätta ugnen, främst av allt så hade den känsliga sista glasyrbränningen som sker vid lägre temperaur kunnat skadas, speciellt bladguld. Skärpning i ledet, håll rent och snyggt, sluta skämma ut er. Ser ni att ugnen har en plastkjol ifall något lerbruk skulle falla ner, vi har ett ansvar att skydda ugnen inte göra den sämre och mindre värd genom att målningen kan bli defekt. Nå , skulle spegeln passa igen? 
        
Jajamänsan, denna ugn är uppsatt helt okramlad eftersom jag har för princip att sätta alla ugnar okramlade. Det är kramling som förstör våra kakelugnar, det är fusk , gör ett arbete i ugnen som håller och har den traditionella svickningen. Ett tips är att ni hör med någon som kan, man kan ju fråga om man får lära sig detta, man kan ju inte få mer än ett nej. Ni ser den stora murbaljan på ställningen, den är på 80 liter, det gick åt 13 st sådana till ugnen med lerbruk. Så om någon påstår att det bara går åt 2-3 baljor bruk till en ugn, då skall ni akta er, vad är det då som håller ihop skiften?Jo, kramlor!  Ett skräckexempel var när jag tackade nej pga tidsbrist till ett företag och de tog en annan, jag tog vägen förbi och fick se först att karln höll på med en skärslev och kladdade i ugnen(man använder bara händerna när murar upp en kakelugn), sedan var det så sparsamt med bruk att det fanns inget svicklager över huvudtaget. Elden skulle slå direkt mot själva fyllningen i kaklet och över fogen fanns ingen svickskärv som ofta är brukligt. Det var en murare som gått 10 veckor på AMS i Eskilstuna, lärarna där hade bett om att få låna mitt examensarbete som innehöll över 400 bilder på arbete med kakelugnar och många detaljer kring uppsättningar. Jag bad om en ersättning men fick svaret att detta var skolans egendom, skitprat sade jag och den fick gå in i vedpannan, så det som finns bevarat, finns i kakelugnsmakarens huvud än idag. Det tog inte lång tid innan kakelugnarna började läcka och defekter blev synliga.
       
Tänk vad skönt att kronan kom dit, ja jag var själv och man kunde ha behövt lite handräckning, nu skall ugnen torka och allt vatten skall avdunsta med luften som drar igen kakelugnen. Min mäster sade minst 2 månader(men det kan ta avsevärt längre tid, beroende på temp och årstid), men man kan kolla med en fuktmätare och testa flera platser inom ugnen. När det gått 1 månad så fogar vi ugnen, vi använder krita med en hemlig tillsats. Var och en har sitt recept. Ni ser att ugnen är inplastad, ja det stämmer, dom andra byggnadsarbetarna skulle damma utav tusan, så vi ville skydda ugnen från damm och målarfärg. Jag måste berätta om en krona i Åkersberga, min far hjälpte mig och höll i kronan som ville tippa ut i rummet, för att hindra detta skulle jag ordna något och vände mig om på ställningen och trampade på min murarhammare med följden obalans som slutligen slutade med ett fall, och för att skydda mitt ansikte så försökte jag ta emot fallet med händerna , bara för att landa på ett av sidostyckena av kronan, handen slog på baksidan av kaklet och gick ända in i benet så när jag reste mig upp så var handflatan full av blod som pumpade fram. Iväg till sjukan och sedan tillbaka för att avsluta uppsättningen. Jag föll från 1,2 m hög ställning, så idag manar jag alla att se till vad fötterna är och hålla i sig. Ställning, hög eller låg, ha alltid respekt, undvik slentrian, var uppmärksam. Jag skulle vilja säga ett varningens ord när det gäller fogningen, många vill slippa komma tillbaka och göra den, så de tar kakelfog som är avpassad för kakling i badrum och kök. Den är cementbaserad, den blir alltså stenhård och är inte mjuk som kritan. Resultat? Kakel kan komma ur sitt läge, och glasyrspjälkning kommer som ett amen. För bäst resultat, vänta en månad minst men gärna mer och foga sedan. Här nedan slutresultat.

Att det ser lite konstigt ut på golvet är att golvsliparen inte slipat ända intill på marmorskivan och kakelugnen. Det var ett trevligt arbete att få göra, det som var jobbigast , var att bära upp allt material och bära ut allt skräp, det var sparsamt med handräckning, jag ska aldrig mer gnälla om hantlangarn vilar emellanåt, för när de finns till hands visst uppskattar vi dem bra då! När man arbetar åt privatpersoner så brukar de fråga, hur många kakelugnar har du satt upp? Jag brukar svara att det är inte kvantitet man skall fokusera sig på utan kvalité, man skall göra sitt bästa och verkligen känna att detta är något som jag kan vara stolt över, men det är klart att man gjort en hel del under 29 års tid. Det är det som är utmaningen att ständigt förbättra sig, det mycket vanligare att man söker genvägar och börjar slarva mer och mer, jag har sett många komma och lämna detta yrke, skolar man inte sin karaktär så är man snart ute ur leken. Ett råd som jag tog till hjärtat från min mäster var, om du är det minsta tveksam till något du gjort, kanske ett kakel kunde ha slipats lite till för att fogen skulle bli helt tät, ja, då kom man tillbaka nästa dag och gjorde om skiftet. En herre i Riddarhyttan blev förskräckt när jag återkommande dag tog ner ett skift, lerbruket hade torkat under natten och dragit in kaklet någon tiondels mm, visst tog det en halv dag i anspråk, men ugnen är perfekt nu, alla kakel följer varandra och täta fogar. Hade man tänkt att det syns inte när jag fogat, så hade man ändå haft där gnagande tanken att det var ju något där som borde ha rättats till. Tänk sen om kunden sett det och för det på tal, vilken skam. Nej, man har bara en chans att lyckas, gör det medan du kan under uppsättningen. Arbetet man lämnar efter sig vittnar om ens stolt- och yrkesskicklighet.