Lerbrukets enastående egenskaper och svagheter.
(Innehåll har medgetts tillstånd för att finnas tillgänligt på wikipedia, licens creative commons).
Lerbruket består av lermjöl( samma råmaterial som tegel görs av) och sand samt vatten. Det kan stå länge i en hink utan att stelna, men gör det när vatten dunstar bort. Det brinner inte som kalk-cement bruk, utan torkar sig in i det material det applicerats på. Speciellt tegel och lerbruk får en enastående vidhäftning, det uppstår en sugkraft när lerbruket hamnar på teglet, när vattnet försvinner ur lerbruket så liksom kryper det in och krymper mot tegelytan där vattnet sugs in i porer. Följande bild visar hur lerkornen 1000 ggr mindre än sandkornet lägger sig runt det och binder ihop sandkornen .När det gäller förhållandet vilken blandning man skall ha så varierar detta beroende på sandens sammansättning, så när det gäller den ultimata kombinationen som vi kakelugnsmakare använder oss av förblir detta vår hemlighet som skall föras vidare i lärlingsskapet, själv fick man lära sig blandningen efter ett antal gånger fram och tillbaka från lerbaljan tills mäster var nöjd.
Då stötte man med en spade och vände bruket i en murbalja, hur arbetssamt var inte detta, det dröjde inte länge när jag själv med en smed gjorde en visp till en stor bilningsmaskin, så är melodin idag att vispa ihop bruket.

Bilden ovan illustrerar hur lerkornen reagerar när värme tillförs, dom har kommit på plats genom att vattnet har spritt dem och nu finns lerkornen mellan sandkornen, när sedan vattnet försvinner så dras allt ihop och en sugkraft uppstår mellan sandkornen och leran samt det den applicerats på. När lerbruket värms upp så börjar lerkornen vrida sig i en riktning och det är det vi ser när kakelugnen vidgar sig i skiften och fogarna, när sedan lerbruket svalnar så vrider kornen sig tillbaka, eller den första kraften drar tillbaka allt till urläget. Vi skulle kunna kalla detta lerbrukets elasticitet. Skillnaden mellan lerbruket och kalk-cement bruk är att hårdnandet har skett på olika sätt och endast lerbruket kan åter lösas upp av vatten. Det som sker med betong är så här, när cementen har blandats med vatten och sand och grus , så börjar kalciumsilikater att reagera och bränna slut på vattnet, då krymper allt ihop och blir en fast massa, man säger att betongen brunnit. Hoppas ni hänger med, vi försöker förklara så enkelt som möjligt. Lerbruket är pga sin förmåga att röra sig ett mycket användbart bruk i eldstäder och ugnar. Det är också hälsosamt att arbeta med till skillnad mot kalk-cement bruk som ofta har en negativ inverkan på hud och luftvägar. För att sammanfatta lerbrukets bästa förmåga, det har en bra vidhäftning och kan röra sig fram och tillbaka och gör det till ett bra bindemedel i eldstäder.Det är också lätt att underhålla, det är enklare att reparera något som är murat med lerbruk. Men eftersom det kan lösas upp av vatten så för det med sig vissa nackdelar. När fukt och vatten kommer i kontakt med tidigare torkat lerbruk så löses den där första sugkraften upp och bruket liksom faller isär när man börjar peta på det. Om då man får fukt på lerbruket så upphör dess förmåga att hålla ihop murverk t ex i en kakelugn. Om ni t ex har en kakelugn i ett sommartorp som står tomt halva året på låg värme, då bör ni försiktigt börja elda i kakelugnen, bästa rekommendationen vi kan ge är att ni eldar med värmeljus någon tid innan ni börjar använda den mer frekvent. Elda inte med sur ved då mycket vattenånga kan förvärra fuktproblem. Är ni osäkra, så kan man alltid skaffa sig en fuktmätare som många husvagnsfirmor säljer, de är inte dyra och sedan kan man kolla om lerbruket är fuktigt och om lite förvärmning behövs, det här är lite överkurs det håller vi med om. Alltså, vatten och fukt är inte bra för lerbruket, en tankeställare, nu hade vi ett snörikt år 2009(2010 har också börjat snörikt) och mycket snö i skorstenen kan leda till att vatten kommer ner i stosen som leder röken ur kakelugnen in i skorstenen. Får vatten rinna ner och samlas vid där spjället sitter så kan det leda till komplikationer, taket på kakelugnens rökkanaler kan röra sig och inte gå tillbaka pga lerbruket tappat sin spänst, följden blir snart otätheter. Att helt täcka skorstenen under vintern om man inte använder kakelugnen kan vara ett sätt att skydda den, annars låt göra en huv som  har ett tak på fyra ben, så att alla väderstreck  är öppna på sidorna. Mer om detta under skorstenar.

Låt oss få visa hur lerbruket blir med tiden i en kakelugn. Vid normal eldning så bibehåller lerbruket både sin färg och förmåga att röra sig med värmen, med tiden alltefter man använder kakelugnen så avtar lerbrukets livslängd. Vid hård eldning och alltför lång tid av eldning så förvandlas lerbruket till en tegelprodukt vilket inte kan röra sig och ger upphov till komplikationer inuti en kakelugn. Titta på v:a bilden här nedan och se skillnaden mellan två olika lerbruk från samma kakelugn.
 
I bilden så ser vi den röda leran som är en produkt av att hög hetta under lång tid bränt lerbruket så det ändrat karaktär. På teglet finns lerbruk som fortfarande bibehållit sin ursprungliga karaktär. När elden får vara intensiv direkt mot lerbruket så förändras det oundvikligen, vi går inte in i detalj här på vad som händer i kakelugnen, utan meningen var att visa lerbrukets karaktär och hur den kan förändras.Det går att bevisa om kakelugnen varit utsatt för extremt hård eldning, det är tre faktorer som skall uppfyllas, läs mer om detta under Varningar på startsidan. En annan sak är att inte mura med för tjocka bruksfogar, varför läckage uppstår har att göra med felaktiga bruksfogar, så man murar med väl avvägda tjocklekar av bruksfogar.Se h:a bilden. Kom ihåg en sak, att lerbruket är inte kompitabelt mot andra bruk som kalk-cement bruk. Att göra ett murverk av en blandning eller kombinera är inte sakkunnigt, när man använder lerbruk så gör man det rakt igenom i hela murverket.
Det klassiska misstaget är när någon murar en rörspis med lerbruk men sedan putsar med kalkbruk, det skiter sig direkt, därför lerbruket har en större rörelsekonstant jämfört med kalkbruk, snart är putsen bom och sprickor ett amén. Tyvärr så är många självlärda med sina egna ideér och det visar sig snart att de inte har någon framgång. Man kan alltså lära sig oerhört mycket genom att läsa ett uppslagsverk från mitten av 1800:talet där metoder i murning presenteras, men ni får själva leta reda på informationen, det finns en plats på Kungsholmen som kan bistå er.
Hoppas ni fått någon uppfattning om lerbrukets förmåga och sammansättning. Visst är lerbruket en liten rackare med många fördelar, på knoparmojet så kallade sotarna kakelugnsmakarna för lergökar.
Det gäller att vara vän med lerbruket och förstå dess egenskaper för att det inte skall bli koko med det man vill utföra.
Väntans tider när lerbruk skall torka!
Det råder lika många olika svar som det finns hantverkare, en del säger 2 månader andra 6 månader och någon ett år för en kakelugn skall bli torr för eldning. Hur skall vi få ordning på detta? Finns det någon undersökning som kan hjälpa oss? Det har visat sig att vid gynnsamma förhållanden som 20 grader varmt inomhus och luften har fått dra igenom kakelugnen hela tiden så har tiden varit mellan 2-3 månader för ugnen att bli torr. En kakelugn som sättes upp i sept och står i något kallare utrymme har efter 4 månader fortfarande en för hög fukthalt, så den kan ta minst 2-3 månader till att torka. Här spelar årstiden en stor roll, en kakelugn som sattes upp i ett torp utan el och värme kommer att ta över 1 år att bli så pass torr så det går att elda i den. Nu förstår ni att klimat, årstid, inre förhållanden spelar en stor roll. Den metod vi tillämpar är att mäta fukthalten vid olika tillfällen, men om kakelugnen är mer 30-40 mil ifrån er då, hur gör ni då? Vi lånar en fuktmätare till kunden som efter torktiden sänder den tillbaka. Låt oss titta på en modell av en rörspis och se var den är som fuktigast och var man skall mäta fukthalten.

Vad händer om man eldar en kakelugn som fortfarande har för hög fukthalt?
 Jo, den kommer att börja röra sig som vanligt och kaklen går isär något och allt ser ut som vanligt.Men det är vid avsvalningen som problemet dyker upp, för att dra tillbaka kaklet till sin ursprungsplats så krävs det av lerbruket en så stark vidhäftning att den orkar dra kaklet hela vägen. Om nu det finns för många vattenmolekyler kvar så har lerbruket inte utvecklat sin elasticitet, sin starka förmåga att hålla ihop lerkorn och sandkorn. Det uppstår ett brott, ett kohesionsbrott, lerbruket spricker och lämnar kaklet kvar en bit från sin urläge. På en kakelugn så kan man se att vissa större fogar plötsligt finns nu när kakelugnen är sval. Vems fel är då detta? Det beror helt på vad som skrivits i offert och garantihandlingar eller vad som sagts emellan kund och uppsättare. Vi förstår att det är mycket viktigt att tydliggöra allvaret med att ugnen måste vara helt torr innan den tas i bruk. Vi tillämpar mätningsmetod för att kolla fukthalten och ingen eldning får ske förrän uppsättaren ger sitt lov. Detta är för kundens bästa och för att allt ska fungera till allas trevnad. Men nu är högtiden snart här och det skulle vara så trevligt att elda, högtiden kommer fler gånger så ugnen får torka ifred till den är torr.
Kan man påskynda torkningen kanske någon frågar?
Man kan nog säga att många varit uppfinningsrika i fråga om hur de försökt att påskynda torkningen, stoppat in en gammal kaffebryggare som glöder i eldstaden, eldad mindre tjärstickor av tall, fläktar o dyl. En sak ska vara klar att lerbruket tar sin tid och ska helst göra detta i fred från alla möjliga konstigheter. Det kan godkännas att man har ett par värmeljus på ett fat i eldstaden för att få lite rotation på luften igenom kakelugnen, detta kan ske lite då och då. Börjar man påskynda torkningen så uppstår ett annat fenomen, ytan torkar och blir hård men gör det svårare för vattenmolekylerna att gå igenom det torkade ytlagret. Det tar alltså längre tid om man påskyndar torkningen, så låt kakelugnen torka ifred. Det är viktigt att de som skall få en kakelugn omsatt också är införstådda i hur lång torktiden är så de inte blir chockade att de måste vänta så länge, var tydlig och saklig , informera för ert och kundens bästa.
Torksprickor, vän eller fiende?
Det gäller att vara vän med lerbruket, dvs att man låter lerbruket styra arbetet inte ni styra lerbruket. Det finns uppsättare som skryter att de klarar av en kakelugn på 3 dagar, det är ganska snabbt med tanke på vad som skall utföras inuti en kakelugn. Men vi kan försäkra er som läser att dessa jeppar är ute på hal is. Vi hoppas dom läser detta för kanske av en händelse så kan dom vakna börja göra saker och ting på ett korrekt och sakkunnigt sätt. Den största nackdelen som påverkar en uppsättare är stressen att bli färdig för många vill ha ut hantverkaren så fort som möjligt. Man har alltså en tidspress på sig att skynda på med arbetet. Det gäller att ta den tid vi behöver och ändå göra kunden nöjd. Men ni som sysslar med kakelugnar, har ni inte förvånats av att vid provtryckningen så läcker kakelugn ut rök, inte så mycket att sotaren störs men tillräckligt att ni förundras hur kunde det bli så? Jag var ju så nogrann och såg verkligen till att allt var tätt. Det som hände var att ni mästrade lerbruket, sedan gjorde det som det ville ändå. När ni satte 3 skift på en dag så tyckte ni att ni var så duktig och effektiv, sant i era egna ögon men lerbruket hade annat att säga och göra. Jag har frågats av flera som börjat sin karriär varför detta kan hända och blivit missmodiga och inte så självsäkra som de var från början, nu så har de en inre oro för hur det skall gå i fortsättningen. Logiken säger ett och annat, att går man fram för fort med uppsättningen så kommer man aldrig åt torksprickorna inuti ugnen som skall dras och bearbetas dagen efter, önskemålet vore att ugnen fick stå 1-2 dagar för varje 2 skiftsuppsättning och sedan behandla torksprickorna, erfarna kakelugnsmakare vet exakt om vad jag skriver, kan man göra detta så vinner man mycket på i kvalité. Kan man låta skiftet under spjällbotten stå i över 1dygn innan man sätter igen det så kan det bli skillnaden mellan tät eller otät ugn.  Det finns ingen återvändå sedan spjällbotten är lagd och då börjar lerbruket krympa och torka, torksprickorna kan gå igenom hela svickningen utan problem, och då under provtryckningen hittar röken vägen ut. Låt oss få visa dig hur en torkspricka kan se ut efter en natt då ugnen har torkat.

Detta är alltså efter en natt, tänk er hur det ser ut efter 3-4 månader. Hur många sprickor finns det då och bör man vara förvånad att en kakelugn kan läcka fast man kladdat bruk överallt?
En uppsättare klagade på sotarna att de använde tryck under provtryckningen för det verkade som alla ugnar läckte. Sotarna känner till fenomenet med torksprickor och slår inte ner om det kommer lite rök ur någon microspricka, bara om det klart står ut en stråle av rök, då är det mycket mer än en microspricka.
Vad är det dom säger, att dom unga är snabba men dom äldre tar tid på sig. Dom äldre har lärt sig att låt det ta den tid det behöver, för då behöver man inte göra en bakläxa. En kakelugnsmakare i ett län i mellanSverige fick just en bakläxa, ugnen läckte som ett såll, inte hade han lust att plocka ner den utan valde en annan metod, han kastade in lerbruk mellan kakelugnen och murstocksväggen. Visst fyllde han utrymmet och trollade bort läckan, men var det sakkunnigt? Nu finns det ingen luftspalt mellan murstock och kakelugn som kan ge värme, när ugnen rör sig så faller lerbruk ner och trycker på vilket kommer snart att synas på det yttre kakelskalet. Vi hoppas ni läser detta för den enda lösningen var att plocka ner ugnen och göra om arbetet, och inte vara för snabb som var orsaken till läckan. Hur är det nu, hur behandlar du lerbruket? Är du vän eller fiende? 
 Tillbaka till startsidan