Din skorsten verkar inte må bra, hur går du vidare?
Innehållet : Olika problem, sätt att laga, viktiga varningstecken, råd angående huvar
Det är inte så ofta man tänker på skorstenen, den klarar sig tänker man till den dag då sotaren säger, att nu ser det inte bra ut där uppe. Ett protokoll skrivs och ni kan få en erinran, dvs ni är ålagda att åtgärda påpekat problem. Vilka synpunkter kan sotaren ha och hur kan ni själva lätt ta reda på hur er skorsten mår? Låt oss först börja med ett par problem.
       
Först har vi kondensproblem, plåtskorstenar kan tyckas vara säkra men icke, varför? Jo luften mellan plåten och teglet är ofta varmare än luften där utanför, då bildas kondens som bildas på baksidan av plåten, teglet suger upp kondensen och fryser sedan vid kallare klimat, följden blir frostsprängning av teglet, här var det smulor. Bilden i mitten visar en kanal med oljeeldning, vattenånga som bildas vid förbränning reagerar med det fossila bränslet som innehåller svavel, det ger svaveldioxid som med vattenånga blir svavelsyra, då förstår ni varför bruket har försvunnit mellan teglen. Sist fuktskador på puts eller tegel, i detta fall hade skorstenen putsats om och målats med en för tät färg som inte andades, följden blev frostsprängning igen. Det är tydligen att vatten och fukt är en stor fiende till skorstenar. Låt oss titta på mer bekymmer.
       
Visst är det trevligt med fåglar, men inte i skorstenspipan, när man återvänder till fritidshuset på våren så tar sig inte elden och det ryker in, orsak? Kajbo, är det riktigt illa kan man få ta upp hål i skorstensmuren och krafsa ur det. Ett tips! Jag använder ett lite styvare plaströr som har en liten böj längst ut och för det upp under kajboet och äter mig skruvande uppåt, då brukar pinnarna och jorden rasa ner och man kan raka ut det, försöker ni stöta ner boet så kan ni göra det ännu svårare därför att ni packar ihop proppen ännu mer. När ett tegel har rasat ner så är erfarenheten att den sitter tajt och hårt, här är ett hål nödvändigt att ta ut stenen oftast. När skorstenen rasat, kanske vinden knäckt antennen som i sin tur fått allt att kalva, ja en ommurning måste ske oftast från takbrytningen.
       
Om ni går upp på taket och tittar närmare på skorstenen så kan ni se hurdan konditionen är genom att känna på stenarna i kransen och titta på fogarna, känn med en skruvmejsel och är de hårda eller om mejseln försvinner in med lätthet. Ni upptäcker också om överbeslaget sitter eller om det är upprostat. Nu kanske ni undrar vad kan ni göra som lekmän? Den som bäst kan testa skorstenens täthet är sotaren, men då kostar det c:a 1500-2000 kr.En lätt sak är att ta en bild ner i kanalen med en digitalkamera, och lägga upp den på datorn, där ser man bra och det går bra att skicka den t ex till mig som kan ge en fingervisning om den ser bra ut eller inte, sedan finns en annan väg. Ni kan själva köpa rökpatroner av någon i branschen, tag med en lämplig bit skumgummi från en gammal madrass, se till att spjället är stängt där nere i eldstaden eller pannan, tänd patronen och lägg den i den pipa ni vill prova, täck för med skumgummit, lys sedan med en ficklampa i angränsade pipor och se om det kommer rök. Gör det, då är det läckage mellan skiljetungorna, alltså måste piporna tätas. Men här ovan så kan en lekman lägga i bruk och bättra på tillfälligt fogarna, men med tiden kommer en större reparation att behövas.Kom ihåg när ni är på taket, var alltid noga med var ni sätter fötterna och ha någon som håller stegen åt er. Vilka sätt finns att laga skorstenen? Viktiga saker att tänka på om ni ska laga skorstenen och fallgropar att undvika. Här kommer de vanligaste sätten att laga.
   
Den v:a kanalen skall dras med keramisk massa, det är ett bruk som vars beståndsdelar består att en ballast, dvs en slags sand som tål höga temperaturer, sedan ett bindemedel, vanligtvis en cementbaserad kombination. Detta bruk appliceras allteftersom man drar pipan med en sudd, konsten är att dra sudden och lägga ut jämt lager med bruk, För att uppnå ett fullvärdigt resultat så brukar vi dra kanalen minst 5-6 ggr innan vi är nöjda, mellan varje dragning så måste man låta bruket brinna och torka, det reagerar nämligen med sotet på väggarna och biter sig fast. Drar man för nära inpå föregående så kan det vatten som tillförs göra att allt lossnar bitvis, sedan kan bruket sjunka och bilda hyllor, om de sedan brinner kan det bli mycket svåra att åtgärda, dessutom så minskar kanalens areal, vilket påverkar förmågan att svälja rökgaser. Här nedan är ett exempel på en dragning som inte är yrkesmässig.

Jämför här nedan vad som är godkänt och mer än väl godkänt.
 
Den vänstra är dragen max 2 ggr och den högra 4 ggr och med väntan och ytterliggare 2 ggr. Om vi frågade er, i vilken kanal kommer sotet att fästa sig mest och bli svårare att få bort? Svaret är givet, den högra kommer att ge er bäst dragförmåga och ha den längre livslängden, ytan är klart lenare och starkare. Det som är vanligast idag ute på marknaden är just dragningar som den vänstra bilden visar. Båda kanalerna är godkända av sotaren och priset är samma, men arbetet är utfört av olika hantverkare, den högra är utförd av oss. Kvalitén beror alltid på vilken tid  man lägger ner och hurdan yrkesskicklighet man har som hantverkare.
Om vi går tillbaka till den övre största bilden så kan man urskilja att den keramiska massan lossnat i sjok, detta är en varning, när någon säger att det räcker med två dragningar så pratar de i nattmössan, ni kan själva se vad som händer efter kort tids användande och den mekaniska påverkan som också sotning utgör. Det som visar ett gott resultat är att hörnen är runda ordentligt, och bruklagret bör vara minst 1,5-2 cm för att ha en stabil kropp. Här hade de dragit på ett par mm, lite välling. Så när ni frågar någon som lagar skorstenar, fråga om hur många ggr de drar och om de väntar mellan dragningarna. Nu debiterar man meterpris, men en ändring är tvungen att ske med tanke på rotavdraget. Ärligaste är att kunden betalar säckarna med bruk och transport och sedan arbetstiden som man kan få avdrag för.
Vad slags bruk eller keramisk massa använder man och vad består den av? Innehållet är alltid hemligt, men detta kan avslöjas att den innehåller en cementartad del som reagerar med en ballast, en komponerad form som cementen binder ihop och skall tåla höga temperaturer. En del pratar om olivinsand eller lavasand, bara tillverkaren vet och är tyst. Vi  på Eskilstuna Kakelugnsmakeri använder oss av ett fabrikat som heter Technoseal kanalcement. Detta bruk har vi bra erfarenhet av , vi har använt andra sorter men dem nämner vi inte, för de höll inte samma mått som detta.


Låt oss visa en bildserie om hur kanaler kan förvandlas. Dom ovan är före och de nedre efter dragning.
 

Den längst till vänster är mest dragen eftersom vi hade en vridning längre ner så vi fick dra den upp till 5 ggr med bruk och rendra den 3 ggr, men resultatet visar sig självt. Nu ytterliggare 3 kanaler från samma skorsten.


Alla dessa 6 rökkanaler är från samma skorsten, 5 är dragna och 1 inte. 2 st av kanalerna är ventilation och dessa är 3:e högst upp längst till höger, sedan nedre längst till vänster, dessa är dragna fullt 2 ggr med bruk och slätdragna med ren duk 2 ggr efter det. Ett gott råd, snåla aldrig med massan, det skall vara samma bruk rakt igenom.

Sedan finns insatsrör som har blivit mer och mer vanligt. Vad är att tänka på dem?
       
Insatsröret är ett godkänt verkyg för att få en tät och säker rökkanal från eldstad genom skorsten och ut. Skorstenskanalen får en helt annan brandklass, takstolar och annat som varit en brandfara förut är det inte längre. Det är ett smidigt sätt att laga en rökkanal, till en kakelugn så är minsta dimension 110 mm rör rekommenderat hellre 133 mm rör, men om pipan inte låter ett 133 rör komma ner så är 110 okej, vid extrema fall kan 100 rör användas men då bör användaren vara införstådd i problemen med att svälja röken. Ni ser att man häller i isolering som kallas vermekulit, ett slags kiselaktiga flingor som tål värme. Detta hindrar kondens att bildas, om nu luft skulle omge röret utan isolering så kan vid temperaturomslag kraftig kondens uppstå inuti röret och då rinner vatten ner i eldstaden, inte bra. Det enda problem man har när sätter ner rör är klackar och att kanalen böjer sig för kraftigt, då måste man ta upp hål för att göra en mjukare böj. Meterpriset ligger på samma nivå som keramisk dragning, så här kan också kunden betala materialet och sedan utnyttja arbetskostnaden. Sist har vi själva murningen, vad händer då?
       
Ofta så är skorstenen så dåligt skick att den måste tagas ner och muras om från där man hittar fasta tegel i bruk. Detta brukar vara i takbrytningen. I det här fallet så hade skorstenrna frysit sönder bakom plåt, det var c:a 700 sten stortegel i varje skorsten när vi tog ner dem. Ena tornet var 4 m och andra 5 m , fastighetsägaren hade sökt någon som ville åta sig arbetet men många kom och tittade och tackade sedan nej. De tyckte att det var att ta vatten över huvudet, dessutom ett mjukt plåttak som inte tålde något. Tokiga som vi var så gav vi oss i kast med att mura om skorstenarna. Vi insåg att en takställning var absolut nödvändig. Ni kan se hur det såg ut med ställningarna på taket. Det var mycket lätt att arbeta, bra underlag och utrymme för tegel och bruk.
       
Vi bar upp tegel och bruk, men på sista skorstenen till höger så hade vi en ramp med släde som vi fick upp allt med. Vi murade med frostsäkert 19-håls tegel i lämplig kulör. Vi sänkte skorstenarna så de är 1 m över nock vilket är kravet idag. Vi drog insatsrör till samtliga kakelugnar och skorstenarna är murade för minst ett halvsekel. En tanke bör nämnas när det gäller insatsrör, sotarna bör sota dem försiktigt, gärna med nylonsviskor om möjligt, sedan är problemet om man har en eldstad som ger eld direkt in i röret, då kan det bli så bränt att det till slut smälter och läckage uppstår. Annars är det en mycket bra produkt att använda.
Ska vi se på skillnaden mellan före och efter ommurningen?Vi börjar före.

Så här såg de två tornen ut, många hade pratat om skorstenarna, skulle någon göra någonting åt dem? Vad hände sedan?
   
Vad tycker ni , blev det bättre? Jo, det är klart att det blev bättre, sotarna var riktigt överraskade när de besiktigade installationen. Vi visar ett par fall till där man försökt att bevara den gamla stilen.
       
Alla dessa har murats om med de gamla teglen, bara dem som var i god kondition, sedan har vi använt liknande murtegel, klostertegel, begagnat från annat håll. Vi lyckades bevara den gamla stilen så skorstenen utmärker sig inte på ett störande sätt. Låt oss prata lite huvar, vad ska man tänka på där?
         
Det pratas mycket om dom välvda huvarnas fördel, men detta är sanningen. Sotarna är griniga på dem för att det många ggr är svårt att sota, ventilationen blir stillastående, och turbulens gör det svårt att få bra drag. I flera fall så måste man förlänga en pipa igenom huven för att det ska fungera. Bäst är dom konventionella och där man har ett tak med fyra ben så att det är öppet från alla vädersträck. Har man ett vanligt överbeslag så se till att det har bra täckning. Bästa rådet att hålla fukt borta från skorstenen är: Använd den så att det finns en konstant värmebuffert i den som håller fukten borta. Även om man har ett bra överbeslag så kommer slagregn och fukt på vintern att till slut frostspränga tegel.
Bästa sättet att bevara skorstenen, använd den och håll den varm
.Tillbaka till början!