Eldstadsplan

Vad betyder det egentligen? Det handlar om den ytan som är framför en eldstad. kakelugn eller kamin.
I äldre hus där det fanns trägolv så löste man det på två sätt, det fina var att införliva en kalkstensskiva framför eldstaden och omge det med en ram av samma trä som golvet, det utgjorde en fris runt om kalkstensskivan. Den enklare modellen var en plåt som man spikade fast i golvet framför eldstaden, men andra typer av material användes också som tegel och gjutjärn.Vi ska se på några lösningar och titta på hur man idag kan göra om man vill införliva en stenskiva framför en kakelugn och en sådan där fris runt om. Vi börjar med den enklaste formen av material, plåt.
 
Den gamla eldstadsplanen hade man gjort med gammal klinker i grå kulör och den var som en rektangulär ruta framför murstocken, att lägga in en stenskiva med fris runt om skulle ha inneburit en avsevärd kostnad så husägaren var nöjd med en lösning av plåt i aluzink som skulle utgöra skydd på golv. Denna lösning innebär ofta minimal arbetsinsats, att lägga in en stenskiva och bygga upp fundamentet från marken under bjälklag skulle ha kostat 10 ggr mer än denna lösning.
Nu valde vi en plåt med en kulör som liknade kaminens plåtdelar. En sådan plåt och arbetet att klippa till den och få den på plats kostnad c:a 3000 kr.

När man inte vill röra befintligt golv eller det innebär en stor kostnad så blir en mässingsplåt ibland pricken över i:et.

I det här fallet behövdes en plåt på 80 x 70 cm, vill man ha en plåt som är fabriksny så köper man antingen en hel plåt 2x1 m eller om man har tur så finns en lokal plåtslagare som kanske har något på sitt lager. Idag 2022 så kostar en hel plåt över 5000 kr, men om du kan acceptera att plåten inte går så djupt in på sidorna så finns hobbyfirmor som säljer 1x0,5m plåt för en tusenlapp, ett råd för dig som ämnar klippa den själv, mät minst 3 ggr och gör en mall i kartong och klipper du med plåtsax så slipa sedan kanten med smärgelduk eller fil, att köra med en nibbler kräver erfarenhet. Kanterna skall också bockas en del så den ligger bättre mot golvet och risken blir mindre att man inte går in i den med foten och tårna. Nu skall vi se på en lite modernare skiva, granit eller marmor.

Den här kunden ville ha en svart granitskiva som är 20 mm tjock, fundamentet var uppgrävt och sedan gjutet och uppmurat till en höjd strax under befintligt ekgolv med ett par centimeter. Frisen runt hade en snickare ordnat och så var det dags för att lägga i skivan. Jag gjöt så skivan kunde läggas i och inget bruk kunde tränga ut på sidorna, kvar var delen in mot hörnet som fylldes upp med betong när skivan fått torka till. Hur blev då resultatet?

Man kan lugnt säga att visst gör skivan intryck när allt är på plats? Men nu när man skall få lägga in en skiva där det inte varken har funnits det tidigare och någon fris.
Vi börjar med hur det var när vi hade sågat upp ett hål för en rund kakelugn som skulle stå i ett hörn.

Det gamla gjutna fundamentet som fanns var tunn betong av sand och cement, under så fanns stora stenar som rörde sig lite, jag hällde ner lite stenmjöl så de blev lite fixerade. Nu gällde det att tänka till, vi hade en inköpt gammal kalkstensskiva och hade en äldre bräda som fris skulle tillverkas av. Frisen kunde inte bli hur stor som helst utan en c:a 10 cm bred för att göra ett lagom intryck. Men jag behövde göra stöd för frisen och en del av brädgolvet som hängde i luften.

Men först så gjöt jag ihop stenarna till ett enda stort block eller fundament, efter att betongen brunnit så kunde jag börja med stödja upp golvet med reglar.

Innan jag börjar skruva fast reglar så provade vi frisen som vi tillverkat, den passar så nu ordnade jag regelstöd både för fris och golv på vänster sida, på höger så fanns en golvbjälke vi kunde utnyttja.

Sedan blev det dags att lägga stenskivan i bruk och gunga in den på plats, när den stadgat sig så fyllde jag upp bakkanten med betong bruk. Det fattas en träbit på höger sida som skall läggas i efter att ugnen är uppmurad.

På vänster sida så var sidobitarna lösa för jag ville fylla upp med isolering av vermekulit, varför gjorde jag inte det från början? Jo, eftersom jag gjöt betong så ville jag att den skulle torka så länge det gick, och när allt var klart med ugnen så kunde jag fästa bitarna fast efter att ha fyllt upp med isolering på båda sidor.

Här är biten på höger sida, den limmade jag fast eftersom den var så liten och en skruv hade kunnat spräcka den. Ja, det är det klart att vi måste få se färdigt resultat.

Visst är det roligt att när både kund och hantverkare når fram till att drömmen blir förverkligad?
I det fall där det inte har stått någon eldstad tidigare och ett fundament skall göras så är det bra om själva marken under bjälklaget inte ligger så djupt nere, för då får man först rensa och lägga dit material som inte sjunker ihop, packa det, sedan gjuta en sats betong i botten och det är vad som hände här.

Jag har sågat upp ett hål som utgör diametern på den runda kakelugn som skall sättas upp i hörnet. I det här fallet så finns inte riktigt läge för en stenskiva framför ugnen utan husfolket är nöjda med en plåt. Jag gräver mig ner till fast grund och som tur är så är saker gjorda på ett korrekt sätt, man har lagt dit större stenar runt murstocken, jag grusar upp och gjuter en första sats 10 cm tjock med nätarmering i botten.

Här kan man skönja lite större stenar som klarar av att ta tyngden.

Ovanpå gjutningen så ställer vi dit lite block annars så blir det så mycket betong man behöver, en del av gjutningen kommer att hålla uppe bjälklaget och då har vi sett till att ha plast som skyddar mot den gjutna betongen som kommer högst upp. Fundamentet kommer bära kakelugnen men också en del av bjälklaget utanför kakelugnen.

Kan du läsa romerska siffror? Detta gjordes 2013 25 mars, det konstiga blocket till vänster är botten på den brandvägg som skall muras upp och putsas, det finns inget där just nu bara en trävägg, men genom att mura upp en 10 cm tjock leca vägg som sedan putsas så har vi skapat en brandvägg till vänster, befintlig murstock finns redan till höger från hörnet.

Så blev det till slut, en fin trevlig hantverksugn i lite svagt gul glasyr och med plåt i eldstadsplan, eftersom det var parkettgolv så var ett frisjobb rätt så omfattande och kostsamt, idén med plåt var ett bra val tyckte husfolket. Finns det fler alternativ om man vill ha någon form av stenskiva fast det ser svårt ut?

I det här fallet så hade man gjutit en betongkaka under kakelugnen och målat den del som stack ut utanför kakelugnen.

Man hade gjutit en betong av cement och sand utan armeringsjärn, och tack för det. Visst hade man kunnat sätta upp kakelugnen igen på detta fundament, och det hade nog de flesta gjort, men inte den här gubben, jag knackade med hammaren och man hörde ett ihåligt ljud, bara det är en varning och måste undersökas, är det här något som måste alltid kollas? Helst, jag har alltid med i en offert om man behöver åtgärda fundamentet, och här hade man önskemål om någon form av kalkstensskiva framför. Bara att undersöka och då måste allt bort.

Man hade gjutit betongsand för en gammal kalkstensskiva hade aldrig fått plats, den är upp till 8 cm tjock och man behöver minst 14-16 cm djup i bjälklaget för att få bärande betong under en sådan skiva, vi löste det på ett annat sätt med en skiva som var 20 mm tjock.

Tidigare så hade en regel styckit upp och den skalade vi ner så inte en svag punkt bildas där betongen skall gjutas.

Vi hade kalkstensskivor som var 60x60 cm och skar till dem så de möttes på mitten i eldstadsplan. Det här är en lösning om underlaget inte har tillräckligt djup, nu så finns 6-7 cm betong armerad under kalkstenen och blindbotten som var gjord i bjälklaget var frisk och stark, vi har skydd mot allt trä så betongen inte blöter ner trä och så uppstår mögel av fukten. Hur blev allt sedan när ugnen kom upp?

Man känner sig som en pajas i sina slitna arbetskläder, men hoppas ni har överseende med sådant.
Det blev bra till slut även här. Avslutningsvis så skall vi se en plats där en skiva just 8 cm tjock läggs tillbaka och tidigare så hade den legat på trossbottens brädor, så bärigheten var inte så bra.

Så här såg det ut under skivan, den står upp på kanten i vänster sida av bilden för att man skall se hur tjock den är, den hade legat på dessa tre brädbitar och jollrat lite, vi får gräva lite för att hitta fast underlag.

De två tjocka plank vi ser är sådant som man lagt dit som bärande plank för det övre golvet, de ligger på lite sten och här har man lagt stora stenar under murstocken så det är ett plus att gjuta på. Jag kommer klä in allt trä i våtrumsduk för att skydda det mot betongen som skall gjutas.

Här har jag kollat underlaget och en större sten finns under allt, jag utnyttjar alltså befintligt trä i hålet som en gjutform, bara klär in det i våtrumsduk så fukt inte slår igenom från betongen. Hur många fundament tror ni kollas så här noga och utförs på rätt sätt? De flesta resonerar så här, eftersom det har stått en ugn där tidigare så är det bara att ställa dit den nya eller åter uppsatta, det kan straffa sig, om sättningar skulle uppstå så kommer det att synas och vem tar ansvar för den konsekvensen? Juridiskt så är det hantverkaren som är ansvarig, inte husfolket om det inte är skrivet att de får själva ta ansvar. För och slippa problem, gör allt rätt och gör både dig själv och kunden nöjd med ett bra utfört arbete.

Vad har jag gjort nu? Jo, först betong i botten och sedan när det är så mycket så ner med skivan och gunga in den försiktigt i plats, sedan börjar jag fylla upp med betong i bakkant och man kan se armeringsnätet som ligger i betongen. Att göra allt på en gång ska nog en första gångare inte göra, utan gjut upp och kolla att skivan ligger rätt och vänta sedan på att gjuta i bakkant, risken att trampa på skivan är stor om man ska jobba där bakom skivan.

Nu är skivan på plats och ett fundament som står sig några generationer så länge huset får stå. Hur blev resultatet med ugnen på plats?

Det här är precis när den är klar och plasttältet är borta och allt skydd på golvet, husfolket har lite tapetjobb och att fixa taket, vi gjorde taket klart när vi höll på med ugnen så slipper man den biten.
Har du lärt dig något om eldstadsplan och vilka alternativ som finns? I speciella fall kan man få bygga upp med lecablock och det man gör är att man gör ett ramverk runt platsen där man skall ha en eldstad, jag visar med en bild så får man en uppfattning hur man kan gå till väga när man lägger ett nytt trägolv på ett bjälklag.

Vi tog upp skivan där till vänster som bara var en betongklump och grävde upp löst så vi fick mera fast underlag. Men vi skall återkomma våren 2022 och skruva fast golvet som nu ligger löst.

Som du ser så har vi gjutit upp med betong så att vi kan lägga en kalkstensskiva när golvet är fixerat, vi har också gjort frisen klar, så enkel IKEA montering väntar, vi diskuterar hur vi skall fixera golvet, jag föreslår skruv snett i sponten så de inte syns, jag tycker själv inte om spik och synliga skruvar. Om man får jobba som jag så omväxlingsfullt med trä och murning så orkar man mer, lukten av trä och nysågat är trevlig, murning innebär ofta damm och tungt, hoppas du har lärt dig något under bilderna och texten.
Nu ska vi ta upp lite normer som gäller för eldstadsplan som är hämtat från Boverkets regler.
För kakelugn gäller detta: Stenskiva, betong eller tegel minst 50 mm, plåt minst 0,7 mm tjock.
Framför ugn minst 30 cm och från luckan åt sidorna 20 cm, så bredden framför ugnen blir 70 cm.
För kamin och eldstad med lucka: 30 cm framför och 10 cm på vardera sida om eldstaden.
För öppen spis: Från eldhärdens centrum utåt minst 1 m, om eldstadens botten är högre än 40 cm så tar man och plussar på hälften av överskjutande mot. Om eldhärdens botten är 90 cm över golvet så blir eldstadsplan 1 m+ 25 cm = 1,25 m ut i en radie, det här är det många som missar, man har gjort en eldstadsplan i sten men den räcker inte så får man lägga på en plåt för att besiktningen skall gå igenom. Är du osäker så fråga alltid någon sakkunnig.